Stockholm Waterfront 25-26 november 2019

Eva Hamilton om SVTs utvecklingsarbete och framtiden

Hon tror på ett öppet Internet och är övertygad om att webben och, framförallt, SVT Play är nödvändiga för ett starkt public service. Mycket har hänt med SVTs digitala medier sedan Eva Hamilton tillträdde som vd 2006. För Internetdagarna.se berättar hon hur hon ser på den utvecklingen, vad som händer här näst och varför hon inte vill utropa tv-tablåernas död.

Hej Eva, du är en av huvudtalarna på Internetdagarna. Kan du redan nu berätta lite om vad ditt tal kommer att handla om?

– Sannolikt blir det mina tankar kring öppet arkiv och kring webbens och Plays betydelse för ändrade nyhetsbeteenden och för barn-tv.

I budgetproppen som kom förra veckan finns pengar för att öppna SVT:s arkiv. Du uppmanar upphovsrättsorganisationerna att ta sin del av ansvaret. Vad är det du vill se att de gör, mer konkret?

– Att Copy Swede erkänner SVTs arkiv som en del av det svenska kulturarvet, som det redan har betalats rättighetsersättningar för. SVT kommer att erbjuda arkivet till allmänheten utan extra kostnad, det finns således ingen kommersiell intäkt för SVTs del. Jag hoppas att Copy Swede utifrån denna utgångspunkt tar ett delat ansvar för att öppna arkivet genom ansvarsfulla krav för såväl rättigheter, som för kriterier för sökbarhet och tillgänglighet.

Du tillträde som vd 2006. Sedan dess har mycket hänt med SVT på webben. Hur pådrivande har du varit för detta? Hur har den resan varit för dig?

– Pådrivande. Ledningen för SVTi (den avdelning på SVT som ansvarar för svt.se samt andra interaktiva applikationer som till exempel SVT Mobil och SVT Play, reds anm.) har varit, och är, strategiskt framsynta och har lagt fram kloka och smarta förslag för företagsledningen. SVTi är den enda verksamhet som varje år regelmässigt tilldelats större budgetutrymme, eftersom webben och framförallt Play är nödvändiga för ett framtida starkt public service. SVT Play är den enskilt viktigaste komponenten bakom det skift vi nu kan notera: uppskattningen för SVTs program ökar snabbt och stadigt bland den yngre publiken.

Det har varit en del diskussion kring hur rimligt det är att ni använder licenspengar för ert utvecklingsarbete och därmed konkurrerar med kommersiella kanaler på nätet. Hur ser du på det? Är ert utvecklingsarbete hotat på sikt?

– Licenspengar har alltid använts till utvecklingsarbete ( tv, färg-tv, digitalisering, HD-tv…). Och allt som är bra som public service gör, innebär konkurrens för andra privata medier. Inte heller detta är nytt. Det är i själva verket grundidén med public service. Att vi ska våga gå i täten för sådant som inte med självklarhet kommer att bli kommersiellt lönsamt (gäller till exempel programidéer, talanger och teknik), och att vi ska erbjuda ett alternativ till de kommersiella medierna. Mycket av vad som utvecklats inom ramen för SVT har satt standard för branschen och bidragit till att driva på kommersiella verksamheter. SVT Play är ett bra exempel, som inte bara har satt ribban för hur en bra player ska fungera, utan också starkt bidragit till att bredbandsoperatörerna fått ökat incitament för att bygga ut bredband långt utanför tätorterna.

Du vill öppna ert programarkiv, vad är status där?

– Nästan alla våra gamla program är nu digitaliserade, men ej taggade. Från och med 1 jan 2012 finns det en startsumma på 60 miljoner kronor. Men det kommer att krävas en kontinuerligt utökad ekonomisk bas, för att kunna hantera en årlig ”prenumerationsavgift” till rättighetsinnehavarna. Arkivet fylls ju dessutom på med nya program varje dag.

Vad kommer att hända framöver när det gäller era digitala medier, vad är nästa stora satsning?

– Öppet arkiv och ett HD-kontrollrum i Stockholm (sista orten att HD-fieras). Sedan ska vi behålla nuvarande uppskattade position trots glödande högkonjunktur i vår kommersiella omgivning, med åtföljande konkurrens och kostnadsökningar.

Tror du att tv-tablåerna kommer att vara ett minne blott, om säg 20 år?

– Nej. Det kommer alltid att finnas behov av ett redaktörsskap som hjälper att sortera och hitta kvalitetsutbud. Men betydelsen av tablåer kommer att successivt minska.

Jag läste någon intervju där du beskrev dig själv som ”inte särskilt teknikdriven”. Hur hänger du själv med för att hänga med i vad som händer på teknikfronten?

– Jag har pedagogiska och duktiga teknikchefer och distributionschefer.

Hur mycket kostar utvecklingen av webben?

– Vi preciserar aldrig kostnaderna för enskilda program eller verksamheter. SVT är inget offentligt verk. Och även om jag ville, skulle jag inte kunna. Hur skulle man till exempel definiera fördelningen av kostnader mellan tv och SVT Play? Det är ju samma program på båda plattformarna.

Vad tycker du är viktigast att lyfta fram när det gäller den nya teknikens möjligheter?

– Ett öppet Internet och tillgänglighet för alla.

Skapar den nya tekniken några problem?

– Ja, massor. Särskilt eftersom vi inte kan agera som en vanlig kommersiell aktör. Alla operatörer och många nya medieaktörer vill ha tillgång till SVTs program för att kunna ge ett mer attraktivt erbjudande. Vem ska stå för utvecklingen av mängder av olika gränssnitt? Och för rättighetskostnaderna? Hur garanteras att helheten i public service bibehålls, så att inte SVT enbart blir synligt i form av Melodifestivalen och sportevenemang? SVTs regelverk är knutet till marknätet – men en allt större andel av befolkningen tar emot tv via kabel eller bredband. Vem ska betala för den distributionen?

Vilka av era program tittar du själv helst på?

– Jag tittar på första avsnittet av alla nya serier och satsningar.

 

Vill du höra mer från Eva Hamilton? Kom till Internetdagarna 21-23 november, där hon är en av huvudtalarna under första dagen.