Stockholm Waterfront 20-21 november 2017

Köp nu med rabatt!

Grävguru ger insyn i offentliga dokument

Kommunen började skanna in utskrifter vilket gjorde att sökmöjligheterna försvann och journalisterna fick allt svårare att göra ett bra jobb. Då tog Tarjei Leer-Salvesen saken i egna händer och skapade det som idag har blivit Norges största privata samling av sökbara offentliga dokument. Nu kommer han till Internetdagarna i Stockholm och berättar mer.

Den här artikeln publicerades först av Anders Frick på IIS öppna data-blogg.

Tarjei Leer-Salvesen är grävande journalist på Fædrelandsvennen, ett mediehus i Kristiansand i Norge. Detta är historien om hur han skapade webbplatsen innsyn.no, som idag har omkring 8,5 miljoner sökbara offentliga dokument i databasen. På sajten finns dokument från bland annat den norska kyrkan, försvaret, Oslo kommun, polisen, stortinget, samt universiteten och en del företag i hälsobranschen.

Kristiansand kommun, där Fædrelandsvennen ges ut, var en av de första kommunerna i Norge som erbjöd sökbara diarium med en historik från år 1999. Journalisterna i regionen använde systemet mycket eftersom det var en bra verktyg för att kunna skapa god journalistik. Samtidigt behövde medarbetarna på kommunens arkivenhet ägna en hel del arbetstid åt att hjälpa journalisterna.

– Men en dag år 2013 bestämde sig kommunens arkiv för att ta bort dessa möjligheter – utan att förklara varför. Först i efterhand fick vi olika förklaringar varför detta skedde, men rent konkret blev en databas raderad och ersatt med en länksamling till PDF-dokument. Varje morgon stod en medarbetare på kommunens arkiv och skrev ut dokumenten på en skrivare för att därefter skanna in dem igen. Resultatet blev bildbaserade PDF-filer som det inte gick att söka i, säger Tarjei Leer-Salvesen.

Journalisterna behövde återvända till att gå igenom dokumentlistor och diarium manuellt, vilket var ett tidskrävande arbete. Resultatet de efterföljande månaderna blev att journalistiken baserad på de skriftliga källorna blev allt sämre.

Arga investerare

Vändningen kom när Tarjei Leer-Salvesen började gräva i ett ärende där kommunen hade gått till domstol för att överta egendom från en privat investerare. Kommunen sa sig behöva marken för att bygga en ny teater och tvångsinlöste den. Teatern blev senare byggd, men på ett helt annat ställe. Omkring 14 år senare sålde kommunen den tvångsinlösta marken och tjänade stora pengar, vilket gjorde investeraren arg.

Tarjei Leer-Salvesen började gräva i vad som egentligen var hade hänt och om den raderade databasen hade funnits kvar så skulle det jobbet ha tagit mindre än en minut. Nu handlade det istället om att hitta rätt bland hundratusentals sidor. Totalt 14 årgångar à 30.000 sidor är rätt omfattande.

– Min nyhetsredaktör sa då till mig att ”Tarjei, du är nyhetsjournalist. Detta är ett doktorandprojekt. Det går inte!”, säger han.

OCR-skanning

Men när nöden är som störst kan hjälpen vara som närmast. När Tarjei Leer-Salvesen tog en kopp kaffe tillsammans med utvecklaren Atle Brandt och beklagade sig så ställde Atle frågan om arkivmaterialet alltid var strukturerat på samma sätt och om Tarjei hade hört talas om OCR-skanning. En halvtimme senare gick de till chefen med en idé: Återskapa den raderade databasen och publicera på mediehusets webbsidor.

Sagt och gjort. Det lokala projektet satte igång under 2014 men återkoppling från kollegor på andra ställen i Norge gjorde att man utvecklade det hela till ett nationellt projekt. År 2015 registrerade man domännamnet innsyn.no och har sedan dess gradvis utvecklat det hela till en nationell webbplats som idag har arkivmaterial från en lång rad offentliga aktörer. Idag finns omkring 8,5 miljoner dokument sökbara i databasen. Framtagningen är gjord av Fædrelandsvennen med ekonomiskt stöd från Stiftelsen Fritt Ord.

Innsyn.no är alltså en webbplats som gör det lättare att utnyttja rättigheterna som finns i Offentlighetsloven. Lagen ger rätt till insyn i dokument inom offentlig verksamhet för alla som så önskar.

– Ett stort problem är att de flesta människor inte förstår hur man ska hitta rätt bland de miljontals dokument som produceras varje år i den offentliga sektorn. På innsyn.no samlar vi metadata om offentliga dokument och skapar ett system som gör det enkelt att söka information, hitta de dokument som människor är intresserade av och skicka en beställning till rätt kontor. Detta kan nu göras på några sekunder, säger Tarjei Leer-Salvesen.

Journalistisk gärning

Tarjei Leer-Salvesen har arbetat som journalist sedan han var 19 år. Första jobbet var på NorWatch där han undersökte företags CSR-policy i praktiken. De senaste tio åren har han arbetat halvtid för Fædrelandsvennen, halvtid med research för dokumentärfilm. Han har även arbetat som frilans och på NRK Brennpunkt, som är Norges motsvarighet till Uppdrag granskning. Numera är det Fædrelandsvennen som gäller till 100 procent. Uppdragsgivare har alltså varierat, men ett återkommande tema i hans journalistiska gärning är referenserna till offentlighetsloven för att begära tillgång till skriftlig dokumentation i de ärenden som han undersöker.

Han arbetar främst med att skriva artiklar, men lägger en del av arbetstiden på att utveckla verktyg som mediehuset har behov av. Utöver det arbetar han med att förmedla journalistiska metoder med omvärlden.

När det gäller utvecklingen av nya verktyg så har han en del planer som är kopplade till innsyn.no. Man kommer bland annat att expandera kraftigt i Norge och tittar även på möjligheten att sprida projektet till fler länder.

– Ett helt annat och mer humoristiskt transparensprojekt som jag har drivit i några år kallar jag för Forvaltningskunst. Jag samlar in dokument som har skickats till journalister men som är så hårt censurerade att de inte längre kan läsas. Dessa jag gör bilder på. Bilderna åtföljs av en historia om journalistiken och dokumentet, säger han.

Har du även fler transparensprojekt på gång?

– Förra året skrev jag boken «Arkivsøk for journalister» och jag undervisar också lite på universitet och högskolor. Jag har även undervisat journalistgrupper i andra länder, bland annat Nepal, Tunisien och Kenya. Huvudsyftet med verksamheten är att sprida medvetenheten om möjligheterna att använda informationen i offentliga arkiv. Digitala verktyg är helt centrala och om verktygen är bra så används informationen oftare, säger han.

Vilka utmaningar har Norge när det kommer till transparens och öppna data?

– Delar av den statliga sektorn har varit bra när det gäller verktyg för transparens. Jag tänker särskilt på ministeriernas öppna diarium. Men vi har en lång väg att gå när det gäller öppna dataset. På läns- och kommunnivå har vi en offentlig sektor som inte tänker på samma sätt som de bästa statliga delarna. Det finns även statliga delar som borde vara mycket mer öppna än vad man är – jag tänker särskilt på polisen, försvaret och hälsoföretag. Alla offentliga myndigheter ska beakta säkerhet och integritet, men jag tycker att de borde visa större öppenhet när det gäller styrningen och ekonomiska medel, säger han.

Vad kan Sverige lära av Norge och tvärtom?

– Jag är inte så välbekant med Sverige som jag kanske borde vara, men mina svenska kollegor säger att de i stor utsträckning saknar sökbara offentliga journaler. Sådana verktyg är användbara för såväl journalister som näringsliv och ideella organisationer, ja kort sagt för alla som har intresse av att bättre förstå hur den offentliga sektorn fungerar. Jag har också en del norska kollegor som skriver om kriminalitet och de säger att Norge måste lära sig av Sverige som är mycket mer öppna än oss inom rättsområdet, till exempel när det gäller öppenheten kring bevis i brottsmål, säger Tarjei Leer-Salvesen.

På Nordic Open Data Forum i samband med Internetdagarna i november kommer Tarjei Leer-Salvesen att berätta mer om hur man utvecklade innsyn.no och hur planerna ser ut framöver.