Stockholm Waterfront 20-21 november 2017

Köp biljett - 1250 kr/dag

Så kan blockkedjeteknik påverka dagens internetlandskap

Primavera De Filippi är en internationellt erkänd auktoritet på rättsliga utmaningar och möjligheter med decentraliserade nätbaserade tekniska lösningar, med särskilt fokus på blockkedjeteknik som Bitcoin. I november kan ni träffa henne på Internetdagarna i Stockholm.

English version available below.

År 2017 inleddes med en braksuccé när Bitcoin slog igenom 1000-dollarstaket utan tecken på att sakta ned. Bitcoin är naturligtvis varken ett bolag eller aktier. Men människor investerar ändå i valutan, genom handel och utvinning. Är Bitcoin svaret om traditionella investeringar sviker?

– Jag tvivlar på att Bitcoin är svaret, men de många investeringarna i Bitcoin och liknande blockkedjebaserade applikationer är helt klart ett tecken på att mycket håller på att förändras i investeringsbranschen. Bitcoin har visat att det är möjligt för ett spritt nätverk av samarbetspartner att skapa en ny valuta. Något som länge har ansetts vara ett område reserverat för regeringar och centralbanker kan nu skötas av vem som helst med en internetuppkoppling. Men vad som är intressant är att användningen av blockkedjeteknik snabbt har expanderat utanför finanssektorn, och lett till uppkomsten av en mängd nya blockkedjebaserade applikationer som fungerar oberoende av en centraliserad operatör. Applikationerna är inte erkända i den juridiska sfären, eftersom de inte är vare sig registrerade företag eller organisationer. Ändå kan blockkedjeteknik användas för att utfärda kapital i sådana organisationer, med symboler (tokens) som fungerar precis som traditionella aktier eller värdepapper. Många blockkedjebaserade applikationer säljer faktiskt idag dessa symboler som en del av sin finansieringsstrategi, genom så kallade Initial Coin Offerings (ICO), som en hänvisning till det traditionella systemet med IPO. Folk investerar faktiskt miljontals dollar i dessa symboler, vilket illustreras av försäljningen på 18 miljoner dollar till allmänheten av Ethereum 2014, och försäljningen på 150 miljoner dollar till allmänheten av TheDAO 2016, förklarar Primavera di Filippi.

Blockkedjans förmåga att möjliggöra affärer och samarbete mellan människor, utan behov av någon centraliserad myndighet eller några mellanhänder, har enligt dig också fler användningsområden. På vilket sätt? Kan den till och med erbjuda en ny ledningsmodell, till exempel?

– Bitcoin kan ses som en första prototyp till en decentraliserad blockkedjebaserad organisation. Det fungerar tack vare bidragen från tusentals människor, som lånar ut sin datorkraft till nätverket och som ersätts med ett fast belopp i Bitcoin, som en potentiell belöning. Bitcoin har ingen chef eller vd, inte ens en hierarkisk struktur – folk samordnar sig själva enbart genom att följa reglerna kodade i ett dataprotokoll.

– Bitcoin var visserligen först i sitt slag, men det är inte det enda. Sedan Bitcoin lanserades 2009 har många andra blockkedjebaserade organisationer bildats. Precis som många nystartade internetföretag idag förlitar sig dessa organisationer på bidrag från privatpersoner för att generera värde. Men till skillnad från traditionella, nätbaserade plattformar som styrs av en centraliserad operatör som lägger beslag på det mesta av värdet som skapas av privatpersoner, så administreras de blockkedjebaserade organisationerna på ett utspritt sätt av alla som bidrar till det underliggande blockkedjenätverket. Och eftersom det inte finns någon mellanhand kan det värde som alstras av privatpersoner fördelas jämnare bland alla dem som faktiskt bidrar till att skapa värdet. Hur? Genom att varje bidragsgivare tilldelas ett visst antal symboler (eller aktier) för varje bidrag de lämnar.

– Den intressantaste aspekten av detta är att det blir möjligt att skapa självständiga organisationer, som inte styrs av någon annan än dataprotokoll och programkod. Tack vare blockkedjan kan dessa organisationer erbjuda tjänster till allmänheten, för att samla in de medel som krävs för att betala för de resurser de behöver. För att illustrera detta har jag skapat en av dessa självständiga organisationer som en del av artistisk strävan. Jag kallar den en Plantoid, eller en blockkedjebaserad livsform. Här kan man läsa mer om den.

Vi är så glada att du kommer till Stockholm. Har du redan haft tillfälle att besöka Sverige?

– Jag har varit i Malmö och Stockholm, men det var för över tio år sedan. Jag är glad att få chansen att komma tillbaka till Sverige!

Har du redan bestämt dig för vad din keynote-föreläsning ska handla om?

– Jag vill tala om blockkedjeteknik och hur den kan påverka det aktuella internetlandskapet. Många ser blockkedjan som ett tekniskt genombrott som kan jämföras med uppfinningen av internet. Och allt ståhej runt tekniken påminner också om internets tidiga dagar, med förnyade krav på decentralisering och autonomi. Men om vi tittar närmare ser vi att precis som med internet är det stora bolag som för ut blockkedjetekniken till den breda allmänheten. Genom internet har vi lärt oss att protokollen är politiska, det vill säga de kan användas för att ge oss ett privatliv eller de kan frånta oss det. Och när några mellanhänder försvinner uppstår andra. Vad kan vi lära oss till blockkedjan av hur internet styrs? Hur kan vi utforma blockkedjans infrastruktur och tillhörande riktlinjer så att de tjänar allmänhetens bästa?


Blockchain technology and the way it might affect the current internet landscape

Primavera De Filippi is an internationally recognised authority on the legal challenges and opportunities of decentralised online technologies, with a particular focus on blockchain technologies such as Bitcoin. In November you can meet her in Stockholm at The Internet Days.

2017 started with a bang as Bitcoin shot through the $1000 mark with no signs of slowing down. Of course, Bitcoin is neither company nor stock. But people still invest in the currency, in trading and in mining. Is bitcoin the answer if traditional investments are letting you down?

–I doubt Bitcoin is the answer, but the large number of investments in Bitcoin and related blockchain-based applications is certainly a sign that many things are changing in the investment world. Bitcoin has shown that it is possible for a distributed network of peers to create a new currency. Something that has long been thought of as the exclusive domain of governments and central banks can now be done by anyone with an Internet connection. But what’s interesting is that the use of blockchain technology has rapidly expanded beyond the financial sector, leading to the emergence of a variety of new blockchain-based applications that operate independently of any centralized operator. These applications do not have any recognition in the legal world, in that they are not incorporated companies or organizations. Yet, blockchain technology can be used to issue equity interests in these organizations, with tokens that operate just like traditional stocks or titles. In fact, many blockchain-based applications today are selling these tokens as part of their funding strategy, through the so-called Initial Coin Offerings (or ICOs)—as a reference to the more traditional system of IPOs. And people are investing millions of dollars in these tokens, as illustrated by the 18 million dollars crowd-sale of Ethereum in 2014, and the 150 million dollars crowd-sale of the TheDAO in 2016, Primavera di Filippi explains.

Blockchain’s ability to transact and cooperate on a peer-to-peer basis, without relying on any centralized authority or middlemen, has according to you also other applications. In what way? Can it even offer a new governance model for instance?

–Bitcoin can be regarded as the first prototype of a decentralized blockchain-based organization. It operates thanks to the contribution of hundreds and thousands of people, who lend their computing power to the network and are compensated with a fixed amount of bitcoins, as a potential reward. Bitcoin does not have any director or CEO, nor even a hierarchical structure; people coordinate themselves by simply following the rules encoded in a computer protocol.

–While Bitcoin was the first of its kind, it is not the only one. Since the release of Bitcoin in 2009, many other blockchain-based organizations have come into being. Just like many Internet startups today, these organizations rely on the contribution of the crowd in order to generate value. But as opposed to traditional online platforms, controlled by a centralized operator that captures most of the value created by the crowd, these blockchain-based organizations are administered, in a distributed manner, by everyone who contributes to the underlying blockchain network. And because there is no intermediary operator, the value produced by the crowd can be redistributed more equally amongst all those who actually contributed to the value creation. How? By assigning to every contributor a specific number of tokens (or stocks) for every contribution they make. 

–The most interesting aspect of this is that it becomes possible to create autonomous organizations, which are not controlled by anyone but computer protocols and software code. Thanks to the blockchain, these organizations can provide services to the public, in order collect the necessary funds to pay for the resources they need. In fact, in order to illustrated this point, I have created one of these autonomous organizations as part of an artistic endeavor. I call it a Plantoid, or a blockchain-based life-form.

We are delighted to welcome you to Stockholm. Have you ever had the chance to visit Sweden before?

–I was in Malmo and Stockholm, but that was more than 10 years ago. I’m glad to have a chance to visit Sweden again!

Have you decided yet on what theme your keynote presentation will revolve around?

–I want to talk about blockchain technology and the way it might affect the current internet landscape. Many regard the blockchain as a technological breakthrough that is comparable to the invention of the internet. And indeed, all the buzz around the technology reminds us of the early internet days, with renewed claims for decentralization and autonomy. But let’s take a close look: as with the internet, it is large corporations that drive the blockchain technology to the wider public. With the internet we have learned that protocols are political e.g., they can serve to provide us with privacy or they can deprive us from it. And where some intermediaries disappear others might arise. What can we learn for the blockchain from the governance of the internet? How can we we shape the blockchain infrastructure and adjacent policies in a way that it serves the common good?