Stockholm Waterfront 25-26 november 2019

Ta ansvar för det fria ordet

Många står på barrikaderna och slåss för det fria ordet. Yttrandefriheten är helig och de flesta hävdar dess okränkbarhet. Samtidigt går det inte att sticka under stol med att rätten att yttra sig fritt för med sig en del problem. I alla sammanhang i världshistorien har kommunikation varit fri enbart i förhållande till hur det finns någon som tar ansvar för den. På Internet verkar denna traditionella syn på frihet och ansvar inte fungera. Så – vad gör vi?

Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, är en av talarna på seminariet ”Det fria ordet – men vem tar ansvar?” på Internetdagarna och vi har ställt några frågor till honom om vad han kommer att ta upp.

Handlar seminariet enbart om svensk yttrandefrihet, eller blir det internationella utblickar också?

– Det handlar egentligen mest om de grundläggande principerna – etiken om man så vill – bakom yttrandefriheten i den globala kontext som är Internet. Juridiken som tas upp är framför allt svensk, men också europeisk. Och det kommer inte att bli någon regelexercis.

Om frihet och ansvar är en ständig balansgång, åt vilket håll skulle du då säga att pendeln svänger just nu?

– Det beror på vilka raster man lägger på. Om man ser det ur lagens perspektiv är det inte så mycket på gång i Sverige när det gäller medier i stort, även om den gamla surdegen om en lag med förbud för kränkande fotografering fortfarande finns kvar. Ur ett större perspektiv finns fortfarande frågan om vilka krav Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna ställer på det svenska integritetsskyddet. En tydlig tendens är att det tycks som att allt fler stämmer själva för att de anser sig vara förtalade av uppgifter i digitala miljöer.

– Den stora utvecklingen är nog den teknikledda, rättare sagt den användarvillkorberoende utvecklingen. Sociala medieföretag lägger på användarna villkor och mitt intryck är att dessa villkor drar mot alltmer betydande inskränkningar i vad man får yttra på respektive plattform.

Det har gjorts försök att infoga webbplatser i Yttrandefrihetsgrundlagen genom att förse dem med ansvarig utgivare. Tycker du att den modellen fungerar?

– Det beror på vad man menar. Om man skall tvinga digital yttrandefrihet att anpassa sig efter modeller som tagits fram för tryckta så fungerar den för dem som anser att regelverket för gamla medier är önskvärt. För den som inte självklart vill få med sig tryckfrihetsförordningens sekelgamla fullpaketlösning för yttrandefrihet in i den digitala miljön fungerar den å andra sidan inte alls.

Förutom Mårten Schultz deltar Katarina Graffman, antropolog, och David Brax, forskare i filosofi, i seminariet. Diskussionen leds av Joakim Jardenberg.

– Mitt mål är att vi inte bara ska ställa frågor kring frihet och ansvar utan för en gång skull också försöka leverera förslag på hur den gordiska knuten kan lösas upp, säger Joakim Jardenberg.