Stockholm Waterfront 19-20 november 2018

Cecilia Malmström: ”Cyberbrott måste bli en del av vårt säkerhetsarbete”

En mycket spännande huvudtalare på Internetdagarna är den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström. Inför konferensen har vi passat på att ställa henne några frågor kring Internetutvecklingen och EUs roll i den.

Du har tidigare sagt att du vid konferensen kommer att tala om de möjligheter som finns med Internet. Vilka ser du som de främsta möjligheterna och vad kan EU göra för att tillvarata dem?

– Dels underlättar Internet våra liv på väldigt många sätt. För allt fler är det självklart att göra allt från att söka information till att betala räkningar över Internet, och vi kan nog kallt räkna med att allt fler och fler tjänster kommer att erbjudas över nätet. Dels förändrar Internet vår sociala verklighet. Vi kan hålla kontakt och interagera med andra människor på ett helt annat sätt än tidigare.

– Mycket av detta sker helt utan att EU lägger sig i, och ska så göra. Men EU-kommissionen stödjer forskningen, så att vi flyttar fram gränserna för teknikens möjligheter. Vi trycker också på för utbyggnaden av bredband i Europa, där Sverige varit ett föregångsland. Precis som vägar och järnvägar är bredband viktig infrastruktur.

Du har också nämnt organiserad brottslighet som en stor utmaning. Vad handlar det om och i vilken utsträckning är cyberbrott ett hot på europeisk nivå?

– Internet suddar i stor utsträckning ut nationsgränser. Vi kopplar ihop oss i Europa och i världen, och det är i grunden bra. Men det skapar också nya möjligheter för brottsligheten. I ett alltmer digitaliserat samhälle behöver man inte en bomb för att utföra en attack mot ett kärnkraftverk, eller en fysisk spion för att stjäla känsliga uppgifter om patienter på ett sjukhus. Även grov ekonomisk brottslighet sker i allt större utsträckning över nätet. Cyberbrott måste bli en del av vårt säkerhetsarbete, och jag kommer under hösten presentera en säkerhetsstrategi för EU där vi särskilt tar upp cyberbrott.

Vad bör ske för att bekämpa detta på EU-nivå?

– På EU-nivå måste vi jobba för att både säkra våra nätverk för att förebygga attacker, men också för att minska konsekvenserna för både system och användare om en attack väl sker. En sådan sak som vi sett är att vi måste titta på straffskalor – i relation till de effekter ett cyberbrott kan ha är straffskalorna i vissa fall fortfarande för låga.

Hur ser du på utvecklingen kring den personliga integriteten framöver? Vad gör EU för att hindra utvecklingen av ett övervakningssamhälle – i till exempel terrorist- och brottsbekämpningens namn?

– Som liberal är detta naturligtvis oerhört svåra frågor, och jag är ödmjuk inför dem. Det finns inga enkla svar. I dagens samhälle handlar brottsbekämpande myndigheters arbete allt mer om tillgång till information. När jag träffar polisen är de tydliga med att till exempel datalagringsdirektivet är mycket användbart för dem. Samtidigt måste vi se till att varje åtgärd vi inför för att samla in information om medborgare är proportionell och berättigad och innehåller starka skydd mot missbruk, och jag har varit tydlig med att jag inte är överförtjust i datalagringsdirektivet.

– Jag tror att det är viktigt att vi håller den större bilden i bakhuvudet. Varje beslut att samla in och spara viss information om medborgarna kan ge en mycket konkret nytta i sig, men riskerar sammantaget att leda mot ett övervakningssamhälle som ingen av oss vill ha.

En annan aktuell debatt som förts inte minst i USA är den om nätneutralitet – det vill säga i vilken utsträckning operatörerna ska kunna styra över priorieringen av olika sorters nätverkstrafik på Internet. Hur ser du på den frågan?

– Min holländska kollega Neelie Kroes, som ansvarar för denna fråga inom EU-kommissionen, inledde under sommaren en så kallad öppen konsultation om nätneutralitet, som både användare, företag och forskare inbjudits att delta i. Jag tror att det är klokt att lyssna in synpunkterna i denna innan vi tar ställning.

Cecilia Malmström är en av huvudtalarna den 26 oktober. Hennes anförande börjar dock 17:15, till skillnad från övriga huvudtalare som medverkar under förmiddagen.