Stockholm Waterfront 20-21 november 2017

Debatten om skolan måste ta avstamp i dagens förutsättningar och behov

Den allmänna skoldebatten kretsar för det mesta kring vad som krävs för att den existerande modellen för utbildning och undervisning ska fungera bättre. Det kan till exempel handla om argument för och emot statlig och kommunal styrning, behovet av fler nationella prov eller om mängden steg i betygssystemet. Men det är inte längre tillräckligt. Debatten måste istället ta tag i mer grundläggande frågor och problemställningar som rör de utmaningar skolan möter idag.

Nu gäller det att försöka klara av de utmaningar som ett postindustriellt och mer kunskapsintensivt samhälle innebär

1900-talets utbildningssystem skapades för att hantera industrisamhällets behov av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt till lärande. Nu gäller det att försöka klara av de utmaningar som ett postindustriellt och mer kunskapsintensivt samhälle innebär. Skolan har sina rötter i samhällsutvecklingen. Därför måste den ständigt göras om och anpassas till tidens krav för att verkligen kunna fylla sin plats.

De snabba tekniska förändringarna, globaliseringen, framväxten av Internet, medieutvecklingen och informationsexplosionen skapar ett alltmer komplext och dynamiskt samhälle, utsatt för ständig konkurrens och påverkan utifrån. Vi befinner oss idag i ett läge som på många sätt kan jämföras med de villkor som gällde för drygt hundra år sedan när det moderna Sverige började växa fram. Precis som då handlar det om att kunna tänka om och tänka nytt, skifta perspektiv och upptäcka nya möjligheter.

Trots att förändringarna börjar bli tydliga betraktas samtiden fortfarande alltför mycket i det förflutnas backspegel. Mentala modeller och värderingar som styr tankar och beteenden håller sällan jämna steg med samhällsutvecklingen. Industrisamhället präglar fortfarande mångas sinnen, även om de flestas tillvaro har förändrats tämligen radikalt under de senaste par decennierna. Konsekvensen blir bland annat att utbildning och undervisning reflekterar krav som inte längre är giltiga, istället för att motsvara dagens villkor och förutsättningar.

Det handlar om en alltmer ständigt pågående diskussion — ett realtidsflöde där i princip vem som helst kan delta

Ett digitalt informationslandskap som skiljer sig från de traditionella, enkelriktade medierna är på väg att växa fram. Vår tids medieverklighet handlar alltmer om en ständigt pågående diskussion, ett realtidsflöde där i princip vem som helst kan delta. Personer med skiftande bakgrund, kunskaper, erfarenheter och perspektiv börjar synas i det offentliga samtalet och kan delta i samhällets kunskapsbildning. Man kan beskriva det hela som en social revolution, en förändring som bland annat leder till att livslångt lärande, samhällsförståelse och kommunikationsförmåga växer i betydelse.

Traditionella mediers filtrering och förhandskontroll av information ersätts av kontroll och kritik i efterhand, baserad på den samlade kunskap och erfarenhet hos dem som deltar i samtalet på bloggar, i Twitter, i Wikipedia och på andra håll. Vi är i allt högre grad både producenter och konsumenter av information och kunskap. Därför blir det viktigare än någonsin att kunna lösa problem, att samarbeta och att kunna presentera och argumentera för sina tankar och idéer på ett rationellt och tillgängligt sätt.

Det handlar inte om att förmedla fakta från läroboken utan om att ge hjälp och stöd åt ett djupare lärande

Den här förändringen skapar helt andra villkor för skolans undervisning, både när det gäller form och innehåll. Läraren spelar naturligtvis fortfarande en avgörande roll i undervisningen. Det handlar dock inte om att förmedla fakta från läroboken, som eleverna ska återge, utan om att ge hjälp och stöd åt ett djupare lärande och en bättre förståelse av komplexa fenomen, inte minst inom matematik och naturvetenskap. Detta ställer krav på såväl breda som djupa ämneskunskaper hos lärarna, liksom en god förmåga att dra nytta av teknikens möjligheter och att utveckla effektiva och intresseväckande arbetssätt.

Små billiga lätta laptops och mobiltelefoner som närmast liknar datorer innebär att undervisningen inte längre behöver vara bunden till klassrummet. Eleverna kan istället ge sig ut och tillsammans undersöka hur samhället och naturen ser ut och fungerar. Det blir också enklare att knyta samman skolans verksamhet med resten av samhället genom att till exempel dra nytta av de sociala mediernas möjligheter till samtal och dialog.

Barn och ungdomar måste lära sig att söka, värdera, granska, sammanställa och analysera information, och träna sig i att reflektera och dra slutsatser av material från olika medier och källor. Här pekar internationell forskning och praktiska erfarenheter på betydelsen av att lärare och skolbibliotekarier samarbetar och förenar sina olika kunskaper och perspektiv i undervisningen. Det är centralt att eleverna genom reflektion och analys lär sig att utveckla sin förståelse, klarar att bemöta påståenden och kan ta till sig argument. Annars blir det svårt att hantera vardagens,  arbetslivets och demokratins utmaningar.

Det är hög tid att vi alla på allvar börjar fundera på och resonera kring hur skolan och undervisningen bör förändras

Det pågår en hel del intressanta satsningar på att lägga en IT-integrerad pedagogisk grund för undervisningen på skolor runt om i landet. Young Business Creatives i Nacka och En-till-En i Falkenberg är två exempel. Lärarutbildningarna har börjat arbeta i nätverksform för att hitta nya vägar att utveckla och förändra sin verksamhet. Det finns dock ingen samlad nationell strategi som kan möta samhällsförändringarna på en bredare front.

När den förra regeringens IT-politiska strategigrupp avslutade sitt uppdrag för tre år sedan, undrade de i sin avslutande rapport vart diskussionerna och visionerna kring framtidens samhälle och morgondagens skola tagit vägen. Samtidigt påpekades det stora behovet av att tankar, frågor och problemställningar inom det här området kommer upp på den politiska dagordningen.

I början av september skrev tre moderata politiker, varav två sitter i riksdagens utbildningsutskott, en debattartikel i Svenska Dagbladet som betonar nödvändigheten av att den svenska skolan tar steget in i 2000-talet. Även bland socialdemokraterna i utbildningsutskottet börjar det synas ett intresse för den här typen av frågor. Förhoppningsvis är detta ett tecken på att en debatt kring skolans utmaningar och möjligheter äntligen kan ta fart.

Det är hög tid att vi alla på allvar börjar fundera på och resonera kring hur skolan och undervisningen bör förändras och utvecklas i ljuset av den pågående samhällsutvecklingen!

Stefan Pålsson är frilansskribent med inriktning mot IT, lärande och samhällsutveckling.