Stockholm Waterfront 25-26 november 2019

Hur ska yttrandefriheten framtidssäkras?

Vår befintliga svenska lagstiftning kring yttrandefriheten – tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – är på många sätt dåligt anpassad till dagens medielandskap. Yttranden som sker i tryckt form har till exempel ett starkare, automatiskt skydd jämfört med vad som gäller på Internet.

Konsekvenserna blir ofta märkliga. Gör du exempelvis ett yttrande i en e-tidning på nätet måste du i dag ansöka om och betala för ett utgivningstillstånd för att omfattas av den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Skickar du samma yttrande i en pdf-fil till ett tryckeri som trycker det åt dig, så behövs inget tillstånd för samma skydd.

Dessutom rusar utvecklingen fram och sätten att nå ut förändras ständigt. Hur borde till exempel utgivningsansvaret se ut för sociala sajter där användarna själva står för innehållet och hur ska yttrandefriheten upprätthållas där? Och bör den begränsas och i så fall hur?

Debattbetänkande  den 22 oktober

Regeringen har gett Yttrandefrihetskommittén i uppdrag att överväga frågan om man i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering. Fredagen den 22 oktober överlämnar kommittén ett första debattbetänkande om frågan till justitieministern. Detta blir utgångspunkten för seminariet Vad ska vi göra med yttrandefriheten?

– Vad vi har tagit fram är skisser på tre olika modeller för en lagstiftning som är tänkt att fungera både för alla existerande sätt att nå ut och för dem som kan tillkomma i framtiden, säger Yttrandefrihetskommitténs utredare Nils Funcke, som ska presentera betänkandet på seminariet.

Vill inte se motprestation
En som värjer sig för talet om en teknikoberoende lagstiftning är Piratpartiets ledare Rickard Falkvinge, som även han kommer att tala vid seminariet.

– Vad jag framför allt inte vill se är att det ställs krav på en motprestation för att skyddas av grundlagen. Det finns en oerhörd nytta för både ekonomin och samhället i stort att det är fritt fram att yttra sig utan risk för repressalier. Vi måste få diskutera vad vi än vill, oavsett forum. Det är en princip som vi aldrig ska ge avkall på, säger Rickard Falkvinge.

Han menar att vi måste släppa det kontrollbehov som kommer sig av att vi är vana vid en situation där makten över informationen hör ett fåtal människor till. Och inse att det är något i grund och botten positivt att det inte längre är så.

Negativa konsekvenser av förbud

– Det finns en ryggmärgsreaktion hos många att förbjuda saker som känns obehagliga, men de konkreta resultaten om man gör detta blir oftast negativa, fortsätter Rickard Falkvinge.

Han exemplifierar med den tragiska historien om den 21-årige man som i veckan direktsände sitt självmord på Flashback, en händelse som genast gav upphov till krav på förbud mot sådana publiceringar.

– Den här gången kom polisen sju minuter för sent, men i flera andra fall har sådana publiceringar gjort att man kunnat rädda livet på personen ifråga. Ett förbud skulle döma dessa människor till att dö ensamma.

Vill sätta myror i huvudet
Nils Funcke understryker dock att han inte kommer till Internetdagarna med några färdiga lösningar i bagaget:

– Det här är synnerligen komplicerade frågor. Tidigare har man lappat och lagat i den gamla lagstiftningen, men det vore bättre att hitta Alexandershugget som löser knuten. Vad vi har än så länge är skisser och min ambition är snarast att problematisera lite grann och sätta myror i huvudet på seminariedeltagarna.

Utöver de redan nämnda talarna deltar vid seminariet även journalisten och författaren Niklas Ekdal (som moderator) och Mats Svegfors, som numera är vd för Sveriges Radio. Seminariet är ett av dem som kommer att livesändas på www.iis.se/live.