Stockholm Waterfront 25-26 november 2019

Internet för alla – del 2

Internetfonden inom .SE kan finansiera mindre projekt som har att göra med Internets användning. Förra året fick Synskadades Riksförbund (SRF) pengar för att undersöka om det kostar mer i tid och/eller pengar för en synskadad person att genomföra en köp/transaktion/ärende utan att använda Internet som kanal. SRF ville också veta hur Internet används av medlemmarna. Undersökningen gjordes av ETU AB och studien finns på www.iis.se.

17%  av de som fått synnedsättning i vuxen ålder har tillgång till Internet

Först något om tillgången till Internet. Undersökningen visar att 24 procent av dem som är över 60 år använder Internet men nästan 75 procent av de yngre. Nästan 70 procent av dem som hade synnedsättning sedan barndomen har tillgång till dator och Internet. Medan motsvarande siffra för personer som fått sin synnedsättning i vuxen ålder var 17 procent. 79 procent av dem som var med i ETUs undersökning var över 60 år vilket stämmer väl med SRFs åldersstatistik som säger att 76 procent av medlemmarna över 60 år. Undersökningar från World Internet Institute (WII) ger en bra bild av Internetanvändningen. Följande bild ur ETUs rapport baseras på WIIs statistik.

statistik

Yngre funktionshindrade använder Internet ungefär som användare utan funktionshinder. Det är dock en skillnad mellan äldre funktionshindrade (över 65 år) och äldre användare utan funktionshinder. Åldersrelaterade funktionshinder tycks vara ett avgörande hinder för att börja använda Internet, om man inte redan tidigare varit användare. Ur bilden framgår rätt väl hur åldersberoende användningen är men också att det i alla åldersgrupper finns en andel som aldrig använder Internet.

Undersökningen ställer frågor om fyra olika tjänster; betala räkningar, beställa resor, boka biljetter till evenemang och beställa varor via postorder. Det är de tjänster som är de mest använda enligt statistiken och, kanske med undantag från postorder som är en traditionell distanstjänst, innebär en rätt stor förändring i bekvämlighet och ofta i kostnader.

De som inte har tillgång till dator och Internet tror inte att de kan

I undersökningen görs en noggrann genomgång av hur de som ingått i undersökningen uppfattat dem. De som inte har dator och Internet säger att de ”Har inget behov”, ”Vill inte” och ”Tror inte jag kan”. För de som använder Internet är tiden det tar att utföra en tjänst är avgörande när de väljer sätt att utföra en tjänst. De som använder webbplatser gör det för att det är enklare, snabbare och att det går göra när som helst på dygnet. Bekvämligheten är en viktig del. Det är en stor fördel att fysiskt slippa ta sig till t.ex. biljettstället, det sparar både tid men framförallt besvär. De som använder Internet ser det som en stor fördel att kunna utföra tjänster självständigt och vara delaktiga i sökandet efter information men att det ibland är besvärligt. Som exempel uppfattar vissa användare är att det är svårt att logga in på Internetbanker, att webbsidan är svår att använda, rädsla att göra fel och att man inte litar på sekretessen”. Fler än hälften tycker att det känns otryggt att använda Internetbank.

I undersökningen visar det sig att användare väljer postorderföretag bland annat utifrån hur tillgänglig och användbar webbplatsen är.

Det behövs utbildning i att kunna använda sina hjälpmedel

De som gjort undersökningen tror att personer med synnedsättning behöver informeras om vilka hjälpmedel som finns för att kunna använda en dator men också om vilka fördelar det finns med att kunna använda Internet. Delvis handlar det om att kunna utföra tjänster självständigt. Nästa steg är utbildning; det behövs utbildning i att kunna använda sina hjälpmedel och sin dator. De som är osäkra använder inte sin utrustning.

Landstingens syncentraler kan hjälpa synskadade med utrustning och kunskap om hur den utrustning som synskadade kan få ska användas. Det är dock stor skillnad mellan vilka möjligheter som landstingen ger syncentralerna – villkoren för synskadade skilje sig mycket beroende på vilken syncentral de tillhör vilket ju är anmärkningsvärt!

Utredarna anser också att det är också viktigt att jobba för att få företag, kommuner och myndigheter att göra sin information tillgänglig. Det handlar om webbplatser, e-tjänster men också om e-fakturor, orderbekräftelser via mejl m.m.

Man ska inte behöva använda en manual för att klara av en tjänst

Det är lätt att hålla med utredningen om att det å ena sidan behövs information och utbildning och å andra sidan mycket större insatser för att olika tjänster i vid mening på Internet ska bli både värda att använda och användbara för alla. Ibland får man intryck av att tjänster på nätet görs av unga människor för andra unga – den generation som växt upp med datorer. Man ska inte behöva manualer för att klara av en tjänst – de ska vara självförklarande och lätt använda för en person som aldrig gjort det förut.

Det visar sig att det är rätt bra att vid utveckling utgå från hur en person med ett allvarligt funktionshinder uppfattar en tjänst. Erfarenheten från s.k. Design for all är mycket goda. I Sverige finns en god tradition av bra utformning av produkter och tjänster; vi kanske är inte bäst men skulle kunna blir bra och de kunskaper som finns t.ex. inom akademia kom till användning kommersiellt. Jag är säker på att bilden ovan kommer att se annorlunda ut när myndigheter, företag och organisationer förstår betydelsen av göra sina tjänster användbara. Det låter kanske konstigt men SRFs studie är bara en i raden av undersökningar som visar att våra Internettjänster i allmänhet är sämre än vad de skulle kunna vara.

Viktigt att användarna inte glöms bort när man utvecklar webbtjänster

Vid ett senare tillfälle tänkte jag som exempel ta upp frågan om språk. Det är utmärkt att många myndigheter har en knapp för lättläst – det visar sig att det är många fler än man trott som använder den. Det är inte minst människor som lärt sig eller håller på att lära sig svenska. En stor andel av invånarna i Sverige har ett annat modersmål än svenska. För dem är översättning av webbar och tjänster en möjlighet – tekniken finns, den är inte perfekt men ofta tillräckligt bra. I utveckling av tjänster på nätet är det ofta utvecklarens perspektiv som styr – en enkel regel när man utvecklar webbtjänster är att blanda in användarna. De ser inte sällan saker och ting på ett annat sätt. Om alla bara jobbar på utan att tänka efter är det lätt att vissa får det sämre – särskilt de som p.g.a. funktionshinder av olika slag behöver en hög tillgänglighet.