Stockholm Waterfront 25-26 november 2019

Internet för alla – del 5

Sverige har under rätt lång tid haft en ganska bred invandring; bred i flera meningar som ursprungsland, etnisk, språklig och religiös bakgrund. I början av nittiotalet jobbade jag med en utredning om kompetens i arbetslivet – det handlade både om hur människors kompetens togs till vara i arbetslivet och hur kompetensen kunde utvecklas för att motsvara de ökade krav som man väntade att arbetslivet skulle komma att ställa. I samband med det fick jag tillgång till olika utredningar som pekade på att utbildningsbakgrunden hos dem som invandrat till Sverige i genomsnitt motsvarade svenskarnas utbildningsbakgrund. Det fanns en skillnad, spridningen var större bland de invandrade. Det fanns fler högt utbildade och fler med mycket svag utbildning, också de som inte kunde läsa och skriva.

Arbetsmarknaden är stängd för människor med utländsk brytning

Det är möjligt att det skett förändringar de senaste femton åren men efter vad jag hört har inte bilden förändrats radikalt. Att arbetsmarknaden är ganska stängd för människor med utländsk brytning och utländska namn är omvittnat – mer kanske för dem med hög utbildning än för dem med låg utbildning. Att Sverige inte förmår ta tillvara kompetensen hos dem som kommer till Sverige och söker en framtid här är förstås negativt både för Sverige och för de berörda personerna.

I undersökningar om IT användning och användning av Internet framgår att invandrare har lägre användning än befolkningen i övrigt. Det finns förstås en stor spridning även här mellan mycket aktiva användare och dem som inte använder Internet eller IT alls. Gruppen ickeanvändare är dock större än i befolkningen i övrigt.

För drygt ett år sedan fick jag kontakt med Abdukader Habib; han är förståndare för Kista folkhögskola. Det är en muslimsk folkhögskola i den meningen att det är flera muslimska föreningar som grundat skolan. Skolan är dock sekulär, det vill säga att den tar emot elever utan avseende på religiös tillhörighet. Abdulkader var med på Internetdagarna 2008 och berättade om verksamheten i skolan. Det som fascinerade mig var det entreprenörskap och engagemang som präglade skolans verksamhet.

Folkbildningsrådet kan hjälpa till genom att ge större bidrag

Folkhögskolor får under vissa förutsättningar bidrag från Folkbildningsrådet, så även Kista folkhögskola. Pengarna kommer till god nytta, det är många som får en grundläggande samhällsorientering genom skolan. Många till exempel mödrar har inte grundskolekompetens och ska stödja sina barns utveckling och välfärd i det svenska samhället. De får förbättrade kunskaper genom folkhögskolan som blivit mycket uppskattad. Det finns en lång kö med kvinnor som väntar på en plats – utbildning lönar sig. Man skulle gärna se att Folkbildningsrådet bidrog till att minska den kön genom ett större bidrag.

Folk måste kunna använda Internet innan man bommar igen

Abdulkader och hans medarbetare har sett att den samhällsförändring som Internet innebär får betydelse där de verkar. Köerna framför bankerna växer när betalningsperioderna närmar sig; Posten och numera även Kassaservice är nedlagda. Det är svårt att frigöra sig från tanken att nedläggningen av Kassaservice har att göra med föreställningen hos de ansvariga att ”folk betalar ju ändå på Internet”. Köerna framför banken talar sitt tydliga språk – Internet är inte en stor grej på Järvafältet. Abdulkader formulerade det lite lakoniskt som att ”innan man sätter ut cyklar till folk att använda fritt kan det vara bra om man kollar att folk kan cykla”.

Kista folkhögskola rekryterade förra året ungdomar till vad man kallade en IT akademi, en sommarkurs under tre veckor i samarbete med en folkhögskola i dalarna. Förutsättningen för den kursen var att Järvalyftet bidrog med lite pengar. Även Microsoft bidrog med licenser och utbildningsplaner. Det har också gjorts en fortsättning med IT och media, kurser som skapar möjligheter till dokumentation och självbeskrivning om led i ett långsiktigt förändringsarbete. IT akademien ska fortsätta i år och det är en stor efterfråga på platserna.

En spännande sak med förra årets kurs var rekryteringen av lärare. Skolan frågade de utländska masterstudenter som läser på KTH och SU om de ville bidra. Många ville, tyvärr kunde man bara ta med ett par stycken. Samspelet mellan ungdomarna i Kista och dessa masterstudenter var i sig värd mycket – likartad bakgrund men olika liv.

Det är viktigt att nå alla dem som inte vet hur Internet fungerar

Kontakten med .SE ledde till att Kista folkhögskola tog fram en ansökan till .SE med en projektplan för att utveckla IT området i skolan, särskilt med inriktning på användning av Internet. Den första fasen sjösattes ganska nyligen. Tanken med första fasen var att nå fram till många av de vuxna som idag inte använder Internet men som av många skäl skulle kunna ha stor nytta av det. För att nå dem har skolan gått via de olika invandrarföreningarna och via dem rekryterat handledare. Handledarna är typiskt yngre personer med intresse för IT. De har fått en handledarutbildning där de lärt sig hur de ska kunna hjälpa främst äldre personer som sina föräldrar och deras vänner, att använda Internet, till exempel för att betala räkningar. Det har blivit betydligt fler handledare är vad man först räknade med, två kurser med tillsammans 28 handledare. Skolan har på olika sätt annonserat möjligheten att få lära sig om Internet men även föreningarna och handledarna har aktivt rekryterat personer till kurserna. Nu är 5 grupper igång med i genomsnitt 20 deltagare i varje. Ytterligare grupper står på kö. Ganska många språk är representerade och flera etniska grupper. Det är fantastiskt att se hur väl samarbetet fungerar mellan olika ideella organisationer. Även de två stadsdelsförvaltningarna är med i arbetet och har bidragit finansiellt.

För att lära sig behövs det fler datorer till skolorna

För att bedriva utbildning inom IT och Internet behövs datorer. Folkhögskolan har för närvarande 16 datorer i en datasal. För få datorer blir lätt en trång sektor för utbildningen. Apropå entreprenörskap var det roligt att höra Abdulkader reflektera över det. I närheten fanns då ett Internetkafé med trettio datorer – ekonomin var inte bra men om skolan kunde hyra tid skulle kanske kaféet kunna finnas kvar som en publik resurs samtidigt som skolan kunde få ytterligare trettio datorer för sin utbildning. Det visade sig att det också fanns en annan resurs. I ett garage hade en person femton datorer där han körde datakörkortutbildning på fritiden. Verksamheten låg just på is så där fanns ytterligare datorer. Idag tycks det ha löst sig på ett annat sätt genom ett nystartat samarbete med Stockholms Universitet. Förhoppningsvis kommer skola att kunna öppna nya datasalar både i Kista och i Rinkeby.

Fas 2 i .SE projektet har inte startat ännu men mycket talar för att många spännande saker kommer att hända då. Folkhögskolan kan komma att bli en viktig nod i ett regionalt utvecklingsarbete där lärande och mångkulturell utveckling står i centrum.

Språkgrupper kan lära sig själva samtidigt som de hjälper andra

Det är många språk som är representerade på Järvafältet. Statliga och kommunala myndigheter har begränsade möjligheter att ge information på alla språk vilket kan utgöra en svårighet för många, särskilt för nyanlända. En tanke som man undersöker bärkraften i just nu är om de olika språkgrupperna själva skulle kunna ordna webbsidor med information på det egna språket – t.ex. genom att några personer i den språkgruppen själva översätter viktig information och lägger upp den på en webbsida. Det som skulle behövas är strängt taget en plattform med ett gratis webbpubliceringsverktyg och en serverplats. Och någon administrativ hjälp att komma igång. I bästa fall skulle detta kunna skalas upp så att många invandrargrupper i hela Sverige kunde ta del av samhällsinformation på Internet på det egna språket.

Information som ges på det sättet via en mellanhand kommer förmodligen inte myndigheterna själva att stå bakom. Men det kanske inte är så viktigt. Om informationen leder till en kontakt mellan en person och en myndighet får frågan klaras upp där, om det skulle vara något fel, och förhoppningsvis leda till rättelse av informationen.

Det roliga är att se att starten i en ideell organisation med god förankring i lokalsamhället, har med ganska litet samhällsstöd kunna leda till en mångförgrenad positiv utvecklingsspiral. Där både stadsdelsförvaltningar, universitet, högskola, folkhögskolorna i övrigt och många andra medverkar. Det bygger på engagemanget hos några personer och deras förankring i lokalsamhället. Det finns mycket att lära från Järvafältet. Vi hoppas att det är många i Sverige som kommer att göra det.