Stockholm Waterfront 25-26 november 2019

Internet och politikens drivkrafter – del 2

I förlängningen av mitt förra resonemang om vad IT-politik kan och bör vara fanns ett resonemang om att renodla. Liknelsen med miljöpolitikens utveckling visade på en avgränsning av ambitionerna, till två konkreta områden. Jag fick frågan om jag med det menar att IT-politiken ska avgränsas till två områden. Så menar jag inte.

Exemplet från miljöpolitiken avsåg visa på hur det politikområdet s.a.s mognade. Från det att miljöpolitik betraktades som ett självändamål, kom insikten och åtgärderna som integrerade mer preciserade och konkreta åtgärder i alla delar av samhället, och alla delar av politiken. Symptomatiskt var också miljöfrågor något som initialt diskuterades avgränsat på Miljödepartementet, och implementerades av Naturvårdsverket. Nu, ca. 10 år senare, står exempelvis gröna transporter, hållbart bistånd högt upp på agendan för andra departement som Näringsdepartementet och UD. När politikområdet mognar integreras det också naturligt i all politikområden. Politikområdet utvecklades från att vara ett diffust och horisontellt mål till att preciseras till avgränsabara åtgärder. Även IT-politiken genomgår en sådan utveckling.

Så återigen: vad betyder egentligen en sammanhållen IT-politik i ovanstående sammanhang? Är det inte redan så att IT är en naturlig del av vardagen för åtminstone fyra av fem svenskar? Är det inte så att vi redan befinner oss i informationssamhället? Att i det sammanhanget tala om en sammanhållen IT-politik blir därför närmast en plattityd, som att säga att vi ska ha en sammanhållen politik.

Det här är inte ett nytt resonemang. Den bärande tanken i det resonemanget finns ju redan i titeln till Ulrica Messings IT-prop. från sommaren 2005. Missionen nu är att få förståelse för den insikten.