.FILE

23-24 november 2020

Upp med filtreringsfrågan på dagordningen

Trycket på Internet ökar hela tiden. Inte bara trycket i kvantitativ mening – att antalet användare ökar, att de tjänster som erbjuds blir allt fler och alltmer sofistikerade, att informationsvolymerna växer – utan också det politiska trycket. Nätets samhälleliga och ekonomiska betydelse tilltar fortlöpande vilket driver allt fler starka aktörer att kräva ändringar i dess spelregler eller – när det redan finns regler som gynnar dem – att efterlevnaden kontrolleras hårdare.

Kontroverserna blir fler och tuffare – det gäller FRA-lag, IPRED, ACTA, HADOPI, teledatalagring, PUL och dataintrång

Inte konstigt alltså, att kontroverserna blir fler och tuffare. Det gäller, för att nämna några exempel, FRA-lag, IPRED, ACTA, HADOPI, teledatalagring, PUL och dataintrång. Till den listan borde läggas ytterligare en stridsfråga, en som har fått alltför liten uppmärksamhet i relation till dess betydelse ur demokratisynpunkt: filtrering. Då avses filtrering i betydelsen censurering – att med tekniska åtgärder hos Internetoperatörerna försöka blockera information/dataströmmar för medborgarna i en stat eller ett geografiskt område.

Inom EU har filtrering i flera sammanhang lanserats som medel mot ”det onda” på nätet

De stora Internetoperatörerna i Sverige valde 2005 att frivilligt filtrera enligt polisens önskemål, men frivilligheten uppstod inte förrän dåvarande justitieministern Bodström hotat dem med tvingande lagstiftning. Innan s-regeringen avgick 2006 hann Bodström också med att föreslå filtrering för att bekämpa människohandel. Den borgerliga regering som efterträdde socialdemokraternas har föreslagit det som medel mot terroristpropaganda och en statlig utredning (SOU 2008:124) har föreslagit filtrering av utländska spelsajter. Inget av dessa förslag har ännu realiserats, men inget av dem har heller avförts från den politiska dagordningen.

Också inom EU har filtrering i flera sammanhang lanserats som medel mot ”det onda” på nätet, och utvecklingen har på den europeiska nivån hittills sett ut som på den svenska. Filtreringsförslag lanseras men tenderar (utom när det gäller barnpornografi) att småningom rinna ut i sanden, diskret och utan diskussion. Principiella eller på annat sätt klargörande besked om när filtrering på operatörsnivå ska anses acceptabel – eller utesluten – dock ges aldrig.

Exakt hur mycket som ska censureras eller hur effektivt systemet blir vet man inte ännu

Det råder ett slags tystnad om filtrering som tyder på att lagstiftare i Sverige och andra länder sitter med det fuktiga fingret i luften och väntar på opinionsvindar: finns det politiska vinster att göra på att utvidga denna form av censur till mer än barnpornografi? Australien satsar sedan flera år tillbaka på filtrering i stor skala – och där gäller det mer än barnpornografi. Exakt hur mycket som ska censureras eller hur effektivt systemet blir vet man inte ännu, men landets regering har låst sig med vallöften om att med filter skydda medborgarna från ondskan på nätet. I Frankrike behandlar parlamentet på våren 2010 ett lagförslag (i texter på engelska döpt till ”Loppsi 2”) som bland annat ska tvinga Internetoperatörer att filtrera på statlig order.

Risken för att svenska och/eller andra europeiska makthavare hoppar på någon plötsligt uppkommen opinionsvåg och börjar surfa i samma riktning är högst reell. Diskussionen om denna censurteknologi behövs nu, i ett någorlunda lugnt samhällsklimat. Inte senare, när politisk prestige eller någon massmedialt uppiskad åsiktsstorm gör förnuftsargument oanvändbara.

Missa inte seminariumet om filtrering på nätet, 21 april hos .SE i samarbete med Svenska Journalistförbundet. På plats: Isobel Hadley-Kamptz, frilansskribent och debattör, Anders R Olsson, författare och frilansskribent, Sus Andersson, chefredaktör Farad.se, ledamot i Svenska Journalistförbundets yttrande- och öppenhetsgrupp och Patrik Hiselius, jurist hos TeliaSonera. Läs ”Filtrering på nätet” och anmäl dig här.

Skriv upp dig på intresselistan!

Genom intresselistan får du info först av alla när höstens fullspäckade program finns tillgängligt, helt utan förbindelse.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på intresselistan!

Genom intresselistan får du info först av alla när höstens fullspäckade program finns tillgängligt, helt utan förbindelse.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn