Stockholm Waterfront 20-21 november 2017

Värna om Internets öppenhet

Det finns anledning att ta upp det här ämnet igen. Marcin de Kaminski, Juliagruppen bloggade tidigare på ett utmärkt sätt kring detta på Internetdagarna.se för er som inte redan läst det. Flera, inkl jag själv, kommenterade.

EU:s nya Telekompaket avgörs, vad jag vet, nu under oktober, efter slutlig förlikning mellan ministerrådet och parlamentet.  Det enda fokus man nu har, efter två tidigare utkast (”läsningar”) de senaste åren, är artikel 138, där parlamentet vill få in att man inte får stänga av Internetaccess till någon utan att domstol avgör, i det fall en immaterialrättsinnehavare påstår att någon olagligt tillskansat sig och/eller tillhandahåller sådant innehåll över Internet. Den debatten, liksom FRA spaning i kablar, har varit aktuell ett bra tag.

EU-politikerna vill inte öppna upp några andra artiklar för omförhandling, det skulle riskera att hela Telekompaketet faller.

Det som då fallit undan är det som i USA kallas Net Neutrality. Det väsentliga där är att den som tillhandahåller access till Internet inte får ge sig själv eller en partner konkurrensfördelar på en annan marknad, den om tjänster över Internet. Behöver man begränsa kapaciteten för någon typ av tjänst, t ex videodistribution för att den belastar nätet för mycket, så skall man vara konkurrensneutral, dvs inte släppa fram ”egen” video och stoppa konkurrenternas. Samma sak med IP-telefoni, vare sig det är en SIP provider, Skype, Rebtel eller annat.

Det fanns en paragraf 3a i artikel 22 som i allt väsentligt garanterade inom EU Net Neutrality på samma sätt som man nu deklarerat att man inför i USA, i det tal som ordföranden i FCC (Federal Communications Commission ) deklarerade i ett tal den 21 september.

EU-paragrafen togs bort i den andra ”läsningen” under det tjeckiska orförandeskapet förra halvåret, uppenbarligen under stark påtryckning från AT&T lobbygrupp i Bryssel.

Vi är flera som anser att förutsättningarna ändrades i och med USA deklaration om Net Neutrality och att EU-paragrafen, med i stort oförändrad lydelse, borde har förts in igen.

Den vägen är nu stängd och vi kommer att få ett Europa där accessleverantörer får blockera och strypa vilka tjänster de vill för att gynna det egna företagets, eller dess partners, tjänster över Internet. Det enda ”positiva” är att man skall ange för kunden vilka begränsningar man har i accessen. Våra svenska politiker menar att den fria konkurrensen kommer att ordna så att kunderna byter accessleverantör till den som ger dem den access de vill ha…

Bittert, just när USA ställer sig som garant för det öppna Internet och fortsatta innovationer så stänger Europa till…

The Internet Society värnar om ett öppet Internet utan inlåsningar. Dess svenska chapter, ISOC-SE, har den 1 oktober färdigställt  ett statement-dokument på svenska där vi argumenterar för att bevara den öppna Internetmodellen. Intill det den lagts ut på vår website kan ni läsa och ladda ner den här.

Så, vad kan hända?

Accesskonsumenterna är både producenter och konsumenter av tjänster över Internet. Internet är en global spelplan. Kommer driftiga innovatörer i Europa, dyrt utbildade i Europa, att driftsätta sina tjänster i USA för att inte riskera att bli blockerade eller strypta av acessleverantörerna? Då hamnar jobben och intäkterna där. Om man får några kunder från Europa som kan komma åt tjänsterna kan också vara osäkert.

Och, vad är en tjänst? Den trend vi nu ser är att man öppnar sina applikationen med API (Application Programming Interface) så att andra kan göra applikationer som i sin tur utnyttjar andra applikationer på Internet, för att leverera en sammansatt tjänst till de som vill konsumera den. Sen stryper en accessleverantör en tjänst som andra applikationer är beroende av….

Vad kan vi göra nu då?

Ja, de som har insikt, engagemang och kompetens i Europa får väl bilda ett nätverk där man kontinuerligt övervakar och testar vad acessleverantörerna blockerar och begränsar, analysera deras avtal, publicera sin information på någon website, synas i media med artiklar om vad man vet och råda vanliga icke Internetskadade personer hur man kan utnyttja konkurrensen.  Alla dessa organisationer, inte minst i Sverige, som är engagerade i debatten kring Internet, var och en med sitt fokus, bör kunna bidraga på sitt sätt.