Stockholm Waterfront 20-21 november 2017

Typos – en växande ekonomi i skuggan av Internet

Vad är en ”typo”?

En typo (felstavad domän) är per definition ett domännamn som felstavats på ett av följande sätt:
– Ett tecken har bytt plats [exempel: aftonbaldet.se, aftonbladte.se]
– Ett tecken saknas [exempel: aftonbldet.se, wwwaftonbladet.se]
– Ett tecken skrivs dubbelt [exempel: afftonbladet.se, aftonbladdet.se]

Men jag skulle säga att det finns fler typer av felstavningar som bör nämnas i dessa sammanhang:
- Ett tecken byts ut med närliggande tecken på tangentbordet [exempel: www-aftonbladet.se, sftonbladet.se, aftonblader.se]
- Adresser låter som att de ska innehålla andra tecken [exempel: ibej.se, majkrosoft.se, microcoft.se]
– TLD-typos bör kanske räknas in, som för den Svenska TLDn .se handlar om; .de, .sd, .ae, .es (närliggande tangenter) – alltså rättstavade domäner men med fel ändelse.

Jag tänker inte gå in på juridiska- och villkorstermer som ”ond tro”, ”rennomésnyltning” och ”varumärkesintrång” osv, mest pga av att denna typ av tvister/intressekonflikter mycket sällan når juridiska instanser. Men för den intresserade så har jag sammanställt vanliga frågor på dnzup.se.

Typos är inte specifikt för Sverige

För det första vill jag poängtera att detta är ett växande globalt problem med en omfattning som få är uppdaterade kring. Det handlar i vissa fall om ”upp till 99,5%” av all trafik till den egna toppdomänens totala trafik . Väl insatta personer uppskattar felstavade domäner till uppemot ca 45-50% av alla registrerade domäner världen över. Vi pratar alltså om uppemot hälften av alla registrerade domäner eller runt 80 miljoner stycken.
 För den Svenska toppdomänen .se är vi LÅNGT ifrån den siffran ännu, men problemet ökar även för oss! En viktig orsak till det är elimineringen av ”Tasting”.

Tasting

Den Svenska toppdomänen har gått och blivit lovligt byte för internationella aktörer som pysslar med felstavningar allteftersom ICANN framgångsrikt under sista halvåret eliminerat vad som kallats ”tasting” under det senaste året för gTLDer (.com, .net, .org, .info, .biz)

Tasting var något som gjorde att det tidigare var möjligt för mindre rumsrena domänpartners (registrarer) att utnyttja ett kryphål i regelverket som möjliggjorde att de kunde registrera miljontals domännamn, men sedan helt kostnadsfritt ångra sina registreringar inom 5 dagar och få pengarna tillbaka. När dessa sedan var avregistrerade och avgifterna återbetalade, så registrerades domänerna återigen enligt så kallat add/drop-scheman (kallas även kitingscheman). På så sätt hölls miljoner och åter miljoner domännamn ”kidnappade” under flera års tid och nyttjades i 5-dagars intervaller i parkeringsprogram (läs mer om parkeringsprogram längre ner) där besökare klickade på länkar på parkeringssidorna som genererade inkomster till ”kidnapparna”

Men detta är alltså inte möjligt längre pga att ICANN numera endast tillåter kostnadsfri ”ångerrätt” för 10% av de registrerade domänerna – vilket slår hål på intäktsmodellen för dessa aktörer.

Tastingen är död – Hurra eller?

Det är positivt generellt sett – Visst! Men jag anser att det har en baksida och är negativt för mindre exploaterade landstoppdomäner (ccTLDer) som den Svenska TLDn. Dessa aktörer som sysslat med tasting tidigare, ser nu till alternativa spelplaner och andra inkomstmodeller än tasting – och då de har många års erfarenhet av vilken typ av felstavningar som genererar mest trafik så siktar de nu in sig på att registrera typos under mindre toppdomäner (som den Svenska .se) som fortfarande har en hög tillväxtkurva.

Därför ser vi nu en högre närvaro av fd tastingaktörer av stora mått, registrera felstavningsmönster av välbesökta domäner under .se-TLDn i en ökande takt.
 Detta ses samtidigt öka för andra europeiska landstoppdomäner som .de, .co.uk mfl

Bör man skydda sig och är det verkligen värt att bry sig överhuvudtaget?

Det är HELT omöjligt att helt skydda sig mot alla typer av felstavningar och jag upprepar – HELT omöjligt!
Något som jag gjort ett försök att peka på i ett tidigare blogginlägg Men generellt vågar jag påstå följande (med reservation av hur många och vilka tecken det egna domännamnet använder): det är runt 15 typos som står för över 80% av all felstavad trafik. I fallstudier jag gjort står 5 domäner för 55-65%% av all felstavad trafik.

Den procentsatsen säger inget så länge man inte känner till hur pass omfattande den är och det är omöjligt att säga en generell siffra, men min uppskattning är att typotrafiken handlar om 3-8% av den ordinarie sidans trafik (men i vissa fall handlar det upp till 10-12%). 

Det är lite som att jämföra den trafikmängden med att stänga ner verksamhetens adress 1-3 dagar per månad eller 14 dagar – 1 månad per år.

Vilket ansvar har varumärkesinnehavare, tjänste- och siteansvariga?

Jag anser att en viss mån av ”skyddsregistreringar” ligger i varje verksamhets intresse. Att då registrera dessa domänadresser ÄR varje verksamhets ansvar. På samma sätt som det ligger i verksamheters intresse att sätta upp vägvisare och skyltar till fysiska butiker och kontor, så att kunder hittar rätt. Vissa verksamheter sköter detta med vanliga felstavningsdomäner på ett exemplariskt sätt och har registrerat typos som är ompekade till sin verksamhetsdomän, så att den felstavande besökaren inte ens märker av att de skrivit in adressen fel. Detta är naturligtvis den optimala lösningen där varken verksamheten eller besökaren störs av detta fenomen.

 Andra verksamheter resonerar så att felstavade domäner som ligger i parkeringsprogram inte stör deras verksamhet och att det därför inte finns anledning till att agera mot dem.

 Sen finns det de verksamheter som medvetet väljer bort att på förhand agera (skyddsregistrera), utan istället reagerar på att felstavade domäner av deras verksamhets domännamn (”rasar” i media mm) och kräver att registreringarna annuleras osv.

Hur kan man skydda sig?

Har företag inte själva kompetensen att göra en riskanalys, så finns det ett antal av .SE:s ackrediterade registrarer mfl. som är behjälpliga kring detta.
 Är det sedan så att de aktuella typodomänerna redan registrerats av annan part, finns möjligheten att begära en tvistlösning (ATF) för aktuell/a domän/er.

Sanningen om ekonomin bakom typos eller vem som tjänar pengar på typos?

Ekonomin som typos livnär sig på är ENORM och det handlar naturligtvis om det som på fackspråk förkortas SEM (Search Engine Marketing) eller ”Sponsrade länkar”.

Det är här annonsörer beställer sökordsrelaterade klick till sina tjänster och uppger hur mycket de är villiga att betala för dessa klick.
 Dessa annonsprogram har sedan dels egen exponering av dessa annonser, men även partnerprogram och nätverk för visning av annonserna.

För felstavade domäner är förstahandsvalet att parkera dem i så kallade domänparkeringsprogram, som har färdiga webbsidemallar med bilder och teman och där innehavaren relaterar sitt domännamn med ett eller ett par sökord.

Parkeringsprogrammet relaterar sedan domänen med annonser från annonsprogrammet.

 Som felstavande besökare hamnar du sedan på en sida som du inte förväntat dig, men som sannolikt har en lång rad närliggande länkar som 5-20% av besökarna (beroende på hur relevant och tilltalande sidan ser ut) sedan väljer att klicka på, CTR, ClickThroughRate. 

Jag känner personligen till Svenska typodomäner som genererar 4-siffriga belopp för innehavare om året, vilket då borde innebära att annonsköparna först betalt 6-siffriga belopp till annonseringsprogrammet för just dessa klick på just dessa domäner.

Input/Output

En annonsköpare kan betala över 30 svenska kronor för ett klick. Detta klick kan ske genom en partner till annonseringsprogrammet (domänparkeringsprogram) som i sin tur visar länken på en av deras kunders typoadresser. Denna typoinnehavare får som längst ner i näringskedjan alltifrån 15 öre till 3 svenska kronor för detta klick. Ersättningarna varierar friskt beroende på sökord och konkurrens om annonsklicken och naturligtvis leverantör
.

Den som ”hängs ut” som renommésnyltare är oftast den som gör minst ekonomisk vinning på domännamnet och ibland så lite som under 1% av som betalats för klicket. Samtidigt som det är den som ”riskerar mest” i form av tvistlösning och hot om andra repressalier. De som tjänar merparten av pengarna omnämns inte ens i dessa sammanhang.

Vad finns det då att göra för registren?

Det är egentligen ganska lite mer än att informera om fenomenet; det står vem som helst att registrera ett ledigt domännamn utan förprövning. 
Det är för den sakens skull som jag gör detta inlägg, alltså för att informera, förklara och väcka en debatt. Frågan jag ställer är hur den vanlige felstavande användaren skulle uppfatta att landa på en sida som säger ”DNS-fel – servern hittades inte” istället för en ”parkeringssida” som användaren uppenbarligen ser är en annan än han/hon avsett att hamna på. 

Min gissning är att det sannolikt skulle uppfattas som att den avsedda tjänsten ligger nere och är otillgänglig och då skapa ordentlig ”badwill” för tjänsten – betänk då att det skulle handla om trafik motsvarande 1 månad per år.