Stockholm Waterfront 21-22 november 2016

Föranmälan

Vi behöver K-märkning av domäner

jardenberg

Resonerar var en fantastisk blogg av en fantastisk människa. För många av dagens bloggare var Alter Ego stilbildande och hennes insats för svenska bloggosfären kan inte överskattas.

I december 2008 dog Helené, i januari 2009 begravdes hon, och nu i dagarna har hennes domänadress blivit något helt annat. Jag vill inte länka dit, men alla gamla länkar till bloggen leder till reklamtexter om tandblekning, kontaktlinser och online-lån. Det känns som ett slag i ansiktet.

Jag har inte hunnit fundera igenom det här ordentligt, jag är fortfarande upprörd, men det känns som det här inte borde hända. Det är en del av vårt kulturarv som förstörs, och då kanske vi borde se till att samordna våra krafter för att lösa det.

Ett annat talade exempel gäller vår politiska historia. Carl Bildt har länge bloggat på Alla dessa dagar, och även sedan han tillträdde som utrikesminister har det varit en av hans främsta kanaler för kommunikation. I DN beskrevs nyligen hur UD länkar till Bildts blogg och betraktar det han skriver där som offentliga uttalande. Bloggen ligger på wordpress.com, ett kommersiellt amerikanskt företag som givetvis inte åtnjuter något som helst helst skydd i ett svenskt juridiskt perspektiv. Det blir inte lätt för den forskare som ska försöka reda ut vad som hände i krisen mellan Aftonbladet och Israel om Bilds blogg en dag ersätts med en sajt som vill sälja hårvårdsmedel.

Vad det här handlar om är inte bara att rädda innehållet, det räcker inte att spara undan en kopia av Helenés och Carls sajter. Det löser inte problemet med sammanhanget. Länkar är en så otroligt viktig del av det som är webben, utan länkarna försvinner nästan hela värdet. Och det är många länkar vi pratar om. Resonerar hade runt 30.000 inkommande länkar och Alla dessa dagar har ca 150.000. En del av länkarna är förmodligen irrelevanta, men ett stort antal av dem är absolut helt vitala för att man ska kunna följa och förstå de här två bloggarnas roll i sin samtid.

Jag har absolut ingen färdig lösning, men en variant vore att införa en slags K-märkning för .se domäner. Ansökan lämnas till lämplig myndighet och om den godkännes så spärras den av .SE och driften garanteras vid behov av de samma. Pengar och resurser saknas inte, så det är väl bara att sätta spaden i marken. På motsvarande sätt får vi klura på hur vi ska rädda svenska bloggar utanför .se, men det kan ju inte vara annat än en viljesak…

När jag först väckte den här frågan fick jag massor med respons. Givetvis är jag inte färdigtänkt. Givetvis gör det ont i marknadsliberalen i mig. Men situationen som vi har nu är lite som att vi skulle gå till biblioteket, leta upp alla döda författare, byta ut deras boksidor mot reklamblad, men fortfarande låta boken stå kvar på plats, inkl referens i kartoteket.

Jag är framför allt ute efter två saker i olika viktighetsgrad:

• En domän som har ett särskilt värde och ett “namn” ska inte kunna användas för någon helt annan verksamhet. Titta tex på vad namnlagen (§12,13) säger när det gäller tagna namn, motsvarande finns på många andra områden också. Då är det bättre att den är ”död”

• Men, på dessa skyddade domäner ska helst innehållet finnas kvar så att alla miljoner inlänkar fortfarande hamnar rätt. Länkens betydelse på internet kan inte överskattas

Och igen, jag vet att det finns tusen problem att lösa. Skillnader som måste hanteras, avvägningar som måste göras. Men det kan inte vara rimligt att vi vårdar så mycket annat i vårt samhälle av historiska skäl men tycker att den här delen av arvet är OK att kasta bort. Det känns fel. Det måste vara fel.

Relativt relaterat, om digitala testamente och vad vi lämnar efter oss: mymlan på bloggvärldsbloggen, Fredrik Wass på bisonblogg och Mary på Mina moderata karameller

Missa inte! Joakim Jardenberg moderator för diskussionen kring ”Distribution – från tryckeri till API”, 3 nov klockan 15.30 på Internetdagarna 2009, Anmäl dig här Gå till programmet.