Stockholm Waterfront 20-21 november 2017

Nätpolitiken och EU

Hur kan man göra sin röst hörd i Bryssel utan att göra av med en enda krona? Det klassiska tillvägagångssättet skulle kanske innebära att man samlade ihop ett antal människor, sågade till några plankor och därefter tillverkade en banderoll av ett gammalt lakan för att så snabbt som möjligt ge sig ut på gator och torg. Med ett enhetligt budskap, gärna orkestrerat genom en megafon, gäller det sedan bara att samla så mycket folk som möjligt och sedan hoppas att ropen hörs ända ned till Belgien.

Problemet med en demonstrationer är inte bara att de har en mycket begränsad effekt, utan även att de motverkar kreativt tänkande, spontana initiativ och flexibla strategier. Demonstrationer är även intimt förknippade med det ”medium” som de verkar inom, nämligen gatan.

Vad händer då om man flyttar politiska medborgarinitiativ till Internet? Kan man tänka sig att det finns en lösning på de traditionella demonstrationernas problem med enkelriktade budskap och begränsade räckvidd? Jag skulle vilja svara jakande på den frågan genom ett enkelt påstående. Det som har kommit att kallas för ”nätpolitik” demonstrerar inte ett budskap, utan det är snarare så att politiken på nätet demonstrerar i ordets andra betydelse, alltså man visar hur något funkar, och hur man kan lösa problemet.

I tredjebehandlingen av telekompaketet finns det två frågor som visade sig vara enormt intressanta för olika nätaktivister

Just nu pågår tredjebehandlingen av telekompaketet i Bryssel. Detta ”paket” är en mycket komplicerat uppsättning regleringar som sträcker sig från allt mellan hur eterns radiofrekvenser ska fördelas, till hur relationen mellan en Internetoperatör och en användare ska se ut. I telekompaketet finns två generella frågor som visade sig vara enormt intressanta för olika nätaktivister, även om det bara för ett år sedan uppmärksammades av ett fåtal.

Den första frågan handlar om nätneutralitet, alltså huruvida en internetoperatör tillåts att prioritera, alternativt blockera, viss trafik i våra bredbandskablar. I Europa blir det allt vanligare att operatörerna vill kunna styra vad användarna gör på nätet, och detta är många kritiska mot. Internet ska vara Internet, alltså ren dubbelriktad kommunikation – inte en uppsättning tillåtna eller förbjudna protokoll.

Den andra frågan, som kanske har blivit tydligast i Frankrike, handlar om huruvida en operatör ska kunna stänga av en användare som bryter mot till exempel upphovsrätten. Just nu står striden inför ett fåtal detaljerade formuleringar som reglerar hur denna avstängning ska kunna ske, antingen med eller utan ett ordentligt rättsförfarande.

När telekompaketet var i sin så kallade andrabehandling och voterades i Europaparlamentet drog vi gång Werebuild EU

I våras, när telekompaketet var i sin så kallade andrabehandling och voterades i Europaparlamentet, samlades nätaktivister i en chatkanal och drog igång det som kom att bli initiativet Werebuild EU. En löst samanhållen grupp, där exakt vem som gjorde vad spelade mindre roll, växte sig snabbt större och började gräva sig allt djupare in i EUs lagstiftningsprocess. Eftersom Sverige dessutom tog över ordförandeskapet i unionen under sommaren, blev det uppenbart att det fanns en stor arena att arbeta på, tillsammans med en rad internationella initiativ, där den mest kända kanske är franska La Quadrature du Net.

Med hjälp av chatkanaler och kollektiva wiki-sidor kan man snabbt sätta igång en arbetsprocess där vem som helst kan delta

Jämfört med en demonstration finns det flera fördelar med att organisera sig kring politiska sakfrågor på nätet. För det första kan man mycket enkelt samarbeta kring de kunskapsprocesser som krävs för att förstå hur den monstruösa EU-lagstiftningen går till. Med hjälp av chatkanaler och kollektiva wiki-sidor kan man snabbt sätta igång en arbetsprocess där vem som helst kan delta.

För det andra kan man med elektroniska medier faktiskt nå fram till politiker och beslutsfattare. De återfinns nämligen inte längre i en parlamentsbyggnad med en demonstrationsvänlig gata utanför, utan är allt mer närvarande på Twitter, mail, fax, telefon och bloggar.

Werebuild antog genast att genomföra en parallell utredning

I somras gav regeringen i uppdrag till Post- och Telestyrelsen att de skulle utreda hur öppenhetsbegreppet relaterar till infrastruktur. Werebuild antog genast att genomföra en parallell utredning enbart med frivilliga insatser som grund. Att protestera mot att politiker eller tjänstemän gör fel skapar inget. Men att delta i själva processen av att utreda och definiera en politisk sakfråga kan visa sig vara mycket mera effektivt.

Idag presenteras delar av denna utredning på ett seminarium i Rosenbad anordnat av Näringsdepartementet. Även under Internetdagarna under kommande vecka är Werebuild och Juliagruppen närvarande i diskussionerna kring nätets framtid.

Att engagera sig i nätpolitik har aldrig varit så enkelt som just nu. Initiativen kan vara kortsiktiga, men inte desto mindre betydelsefulla. Nätpolitik äger inte rum vart fjärde år vid valurnorna, inte heller som ett sorgset demonstrationståg. Snarare händer nätpolitiken hela tiden, i chatkanaler, på forum och bloggar, kanske till och med i mobiltelefonen du har i din egen ficka.

Christopher Kullenberg bloggar om filosofi och nätpolitik på Intensifier

Missa inte! Christopher Kullenberg i seminariet ”Revision av EU:s telekompaketet” kl. 11.00 den 3 november på Internetdagarna 2009. Anmäl dig här. Gå till programmet.