Stockholm Waterfront 25-26 november 2019

E-posten vid god vigör – men ändå dags att ta itu med spammarna

Varje år låter .SE genomföra en undersökning bland slumpmässigt utvalda svenska Internetanvändare för att kartlägga användningen av och inställningen till e-post. Statistiken från årets undersökning är i hög grad i samklang med förra årets resultat. Precis som i fjol tillbakavisas med eftertryck alla påståenden om att e-posten inte har någon framtid.

Unga och dataproffs tror att de kommer använda e-post ännu mer

E-post rankas tvärtom högst när de tillfrågade anger vilka kommunikationskanaler som är viktigast – och endast fem procent tror att deras utnyttjande av e-post kommer att minska i framtiden. Hela 47 procent tror istället att det kommer att öka. En intressant detalj i sammanhanget är att det är särskilt många som svarar så bland unga (61 procent) och bland dem som definierar sig som dataproffs (61 procent). Ännu ett argument för att ryktena om e-postens död är kraftigt överdrivna!

95% av de tillfrågade tycker att e-post känns ganska pålitligt

Än mer intressanta tycker jag dock att svaren kring spam och e-postens tillförlitlighet är. Liksom i fjol finns en stark tillit till att e-postmeddelanden når fram till mottagaren. Inte mindre än 95 procent svarar att e-post är ganska pålitligt (18 %), pålitligt (40 %) eller mycket pålitligt (37 %) i detta hänseende. Endast en enda procent tycker att e-post inte är pålitligt.

Mer än nio av tio tillfrågade säger att de sällan eller aldrig varit med om att det inte fungerar att skicka e-post. En nästan lika stor majoritet, 90 procent, tycker inte att spam är något stort problem. Siffrorna tyder på att leverantörerna av Internet- och e-posttjänster gör ett bra jobb vad gäller att spärra spam från att nå användarna, utan att detta påverkar deras vanliga mejl.

Nu börjar spam dyka upp på svenska – en oroväckande trend

Att användarna inte lider av spam betyder dock inte att allt är frid och fröjd. Fortfarande är det så att spam utgör mellan 85 och 90 procent av all e-posttrafik och de kostnader som detta för med sig är långt ifrån försumbara. Vem ska egentligen bära de här kostnaderna om utvecklingen får fortgå? I längden är det orimligt att det helt ska falla på nätverksoperatörerna.

Oroande nog börjar spam nu också dyka upp på svenska, vilket tyder på att en ny marknad kan hålla på att skapas. Till exempel fortsätter många att köpa sin medicin på nätet trots kampanjer kring farorna med detta. Varningar avfärdas med att det bara är ett sätt för läkemedelsbranschen att hålla sina priser uppe. Snacka om att snålheten bedrar visdomen!

Lagstiftarna måste ta sitt ansvar och ta tag i alla dessa gråzoner

Ett första nödvändigt steg för att komma åt spam-problemet är en tydlig kriminalisering av utvecklingen och spridningen av de mjukvaror som används för att sprida spam. I dag finns gråzoner som lagstiftarna måste ta itu med. Det måste också vara möjligt för Internetoperatörer att hjälpa kunder vars datorer utan deras kännedom utnyttjas av system som skickar spam. Och att spärra dem som medvetet bidrar till spammandet.

Men framför allt gäller det att komma åt affärsidén bakom spam. Det kan bara uppnås om de inblandade webbutikerna tvingas följa befintliga lagar och regler. Driver man in moms och skatter i laga ordning lär det bli rätt mycket tuffare att försöka leva på spam!

Vill du titta på e-postundersökningen i sin helhet hittar du den här.