Stockholm Waterfront 20-21 november 2017

Köp nu med rabatt!

Internetdagarna 2009 – Emanuel Karlsten

Under året har ”tidningsdöden” varit ett av de vanligaste samtalsämnena i mediebranschen. Den ekonomiska krisen har lett till vikande annonsintäkter och det blir allt svårare att göra papperstidningar lönsamma. Under året som gått har flera stora mediehus förklarat att de tänker börja ta betalt för sina nätversioner av tidningarna, på ett eller annat sätt, men samtidigt talar allt fler om behovet av nya affärsmodeller som passar digital publicering.

Emanuel Karlsten är redaktör för dagen.se, en av de tidningar som i år nominerades till priset ”Årets digitala dagstidning” som delas ut av TidningsUtgivarna. Dagen.se ses av många som en förebild inom digitala dagstidningar, och Emanuel Karlsten är en av de flitigaste förespråkarna för nya vägar för journalistik på nätet.

– Att vi och stora tidningshus är sena handlar mest hur vi har organiserat oss. Fram till 1995 var det företagsledningens beslut som definierade tidningens utveckling. Den plattform vi gör tidning på i dag är så dynamisk, så okontrollerbar att det mer handlar om att vi som är användare av den får haka på. Då fungerar det inte att ha en organisation som vill kontrollera, planera och göra långsiktiga strategier, säger Karlsten.

– Vårt främsta mål måste vara att göra en tidning för läsarna, så lättillgänglig som möjligt. För att nå det målet finns det ingen 10-årsstrategi, utan en organisation som har fått friheten att smasha de bollar som hela tiden kommer mot oss.

För att hitta nya läsare och för att engagera gamla läsare på nytt försöker många tidningar etablera sig på nya sätt inom sociala medier. Många tidningsredaktioner har idag minst ett par bloggar, närvaro på Twitter eller Facebook och i vissa fall till och med en egen YouTube-kanal. Men hur ”gammelmedia” ska kunna tjäna in det de förlorat på vikande annonsförsäljning är fortfarande oklart, och allt oftare höjs varnande röster för att fokus på kvalitativt innehåll går förlorat när redaktioner ägnar tid åt sociala medier.

Varför bör en modern tidningsredaktion finnas på Twitter eller Facebook?

– De sociala medierna är gamla tiders torgplats. Hit går vi för att träffa vänner och få reda på vad som är nytt. Medier behöver finnas här. Inte för att basunera och ta plats, utan för att visa att vi har intressanta saker som våra vänner, läsarna, är intresserade av. Vinner vi deras förtroende litar de på att våra länkar leder till kvalitativt material.

– Precis som på torgplatsen söker man sig allt oftare direkt till källan för kunskapen direkt. Här delar vi vår plattform med försäljare och visar kvalitativa annonser som gör att annonsen blir lika mycket värt för läsaren som själva artikeln. Annonssäljare blir glada, och tidningen går med vinst. Och under varje artikel, varje källa till kunskap, uppmuntrar vi till social aktivitet, säger Emanuel Karlsten.

När tidningsdöden drabbar allt fler pappersdistribuerade nyhetskällor blir den stora frågan för de som står inför språnget: Kan digitala tidningar helt ersätta tryckta tidningar i framtiden?

– Tryckta tidningar har redan gått över till digital form. Vinnaren blir den som vågar gå utanför den trespaltiga ram som blivit gängse i Sverige i dag, som vågar se att relevans blir ett nyckelord. Ger vi läsarna det de vill ha? Kan vi förstå läsarna bättre, och nischa varje läsares startsida så att vi blir relevanta för varje individ? Blir inte tidningsorganisationer tillräckligt följsamma kommer det alltid finns andra organisationer, bloggare eller sammanslutningar som står beredda att ta över. Bli relevanta. Tjäna pengar. För den som är relevant finns det alltid en affärsmodell, avslutar Emanuel Karlsten.

Missa inte! Seminariet ”Balans mellan öppenhet och integritet” kl. 13.40 den 4 november på Internetdagarna 2009. Anmäl dig här. Gå till programmet.