Stockholm Waterfront 23-24 november 2020

Iranierna kan skrika ut – men vi kan inte

Demonstrationerna och missnöjesyttringarna i iranska städer mot den sittande regimen och valresultatet visar Internets kraft som förmedlare, kommunikatör och att det har en frihetlig kraft i sig. Om vi bortser från politik så ser vi att Internet har direkt förändrat människors möjligheter att få ut ett budskap – när man verkligen vill bli hörda.

Förut kunde diktaturer kontrollera att ingen information läckte ut

När Tjernobyl inträffade 1986 visste omvärlden ingenting förrän det radioaktiva nedfallet fick säkerhetsutrustningen på Forsmarks kärnkraftverk i Uppland att gå igång, vilket var veckor efter att det inträffade och det tog månader att få en bild av vad som skett. Den omgivande diktaturen hade kunnat kontrollera post, television och varje möjlighet att ge en inblick i katastrofen. Bara ett antal år tidigare dödades ett 70-tal arbetare i Gdansk under kravaller och demonstrationer. Omvärlden visste inte mycket om vad som skett förrän år efteråt.

Nu kan medborgare gå samman och göra sig hörda över hela världen

Dessa mörkningar av övergrepp och förtryck är idag en omöjlighet. Trots att den iranska statsledningen gjort allt i sin makt att stoppa journalister, begränsa rapportering och styra media så läcker Iran som ett såll när det gäller att få ut vad som sker innanför dess hägn. Medborgare kan nu göra sig hörda med videosnuttar som kan spridas över hela världen, sekundsnabba ögonblicksbilder och blogga på webbhotell i andra länder dit regimen inte når.

FRA, IPRED, lagring av loggar är färdiga instrument som regimen kan använda

Är allt detta värt att överge för att garantera att några filmbolag och rockmiljonärer skall få ut alla de 70 åren av upphovsrätt efter sin död? Är det viktigare än att människor har friheten och möjligheten att försvara sig när det gäller? Med FRA-lag, IPRED, lagring av loggar och alla andra instrument kan regimen utan problem kartlägga och rekonstruera hur uppgifter läckt och vilka som varit ”kontrarevolutionärer”, ”agenter” och ”omstörtare”.

Iranerna skall vara tacksamma att de slipper leva under den regim som vi tvingas acceptera med kartläggning av vårt digitala liv, under förevändning att Ma Numminens gummiboll skulle kunna studsa fritt på Internet, ty de har möjlighet att göra sig hörda utan repressalier för de kan inte identifieras. Vi har genom våra naiva ombud i Riksdagen drabbats av varje diktators våta dröm – kontrollen är vårt digitala ja och vad vi gör med nätet som hjälp.

Det är viktigt att du försvarar din frihet och kräver mer

När demokratier havererat har det inte varit på grund av någon ”stark” kraft som tagit över dessa utan människor har inte reagerat när deras frihet decimeras steg för steg tills de plötsligt inser att de inte längre har någon. Därför är det viktigt att ta ställning mot allt protoförtryck som kommer ut ur den förevändning upphovsrättsfetischisterna och frihetsförnekande allianspartier lyckas mobilisera. Det handlar om makten över Internet. Försvara din frihet och kräv mer. Frihet är det värsta överheten vet, se till att få mer av den.