Stockholm Waterfront 19-20 november 2018

Är rätten att vara anonym på nätet i farozonen?

Anonymitet är ett tveeggat svärd som antingen kan skydda eller skada. Anonymitet kommer enligt Wikipedia från grekiskans ανωνυμία, som betyder ”utan namn”, eller ”namnlös”. Begreppet refererar i allmänhet till en person och innebär oftast att personens identitet eller personinformation inte är känd. Anonymitet är alltså inte ett fenomen som föddes med Internet, men debatten har ändå förts under många år inom Internetvärlden om det finns anledning att förbjuda möjligheten att uppträda anonymt på nätet, eller om den ska försvaras och finnas kvar. Hur anonymitet används på Internet, eller hur anonym en Internetanvändare faktiskt är har också diskuterats genom åren.

I modern tid finns det många sätt att uppträda helt anonymt, från kontanttelefoner, till brev utan avsändare. Det finns ingen stark enighet om huruvida anonymitet är ett problem, på Internet eller någon annanstans. Många, till och med det stora flertalet, Internetanslutna skulle kunna uppträda anonymt om de ville.

Man kan tala om två typer av anonymitet:

* Skenbar anonymitet, såsom den som erbjuds kändisar och andra i olika system.

Skulle också kunna kallas pseudonymitet. Systemets övervaknings- och loggningsfunktion har alltid möjlighet att spåra vem användaren egentligen är, och det innebär ingen egentlig svårighet att spåra en användare i händelse av att man vill vidta rättsliga åtgärder i något sammanhang.

* Verklig anonymitet, såsom den erbjuds i anonym vidaresändning (proxytjänst) m.m. I det fallet kan det hända att det inte finns någon person eller annan entitet som med tillförlitlighet vet identiteten på upphovsmannen till informationen.

Som en konsekvens av införandet av bl.a. IPRED-lagen tror jag och många andra att företag som erbjuder anonymitetstjänster kommer att få ett uppsving. Lagen gör det möjligt för upphovsrättsinnehavare som jagar fildelare att begära information om vem som ligger bakom en IP-adress. Många fildelare kommer troligen därför att börja använda sig av proxytjänster av olika slag som döljer deras riktiga IP-adresser.

Hittills har det faktiskt inte funnits några riktigt starka incitament för den breda massan att dölja sin identitet på nätet genom att ha anonyma IP-adresser men de olika lagstiftningar som trätt i kraft bara under 2008 och som påverkar integriteten enligt en redovisning från Datainspektionen, kommer att få den marknaden att explodera.

Anonyma meddelanden mindre värda

För vissa är detta oacceptabelt, för andra är det yttrandefriheten i sin prydno. Det har genom åren funnits ambitioner och försök att skapa olika typer av filter för att förhindra ta bort anonyma meddelanden från e-postlistor och sajter. De som företräder sådana åtgärder menar att den som har något att tillföra en diskussion också ska kunna stå för sina åsikter, och inte vara rädd för att sätta sitt namn under. Denna synpunkt dyker ofta upp i diskussioner om anonymitet – som om anonyma meddelanden på något sätt skulle vara mindre värda eller mindre trovärdiga än undertecknade meddelanden.

Många on-line forum garanterar anonymitet till alla eller vissa användare. Individerna loggar in under pseudonymer (The Wizard, Foo-Bar, Sexy Girl, Maniac eller andra häftiga namn).

Kommersiella tjänster tillåter i allmänhet inte anonymitet, av naturliga skäl. Det finns ju t.ex. anledning att veta till vem man som säljare eller leverantör ska ställa en faktura

Vissa communities stöder anonymitet för att skydda deltagarna. Det finns till exempel sajter för aidssjuka, misshandlade, psykiskt sjuka osv. där personer har möjlighet att få stöd och råd från andra drabbade, eller av sjukvårdspersonal, psykologer etc., utan att behöva röja sin identitet.

Å andra sidan finns det också debatter på sajter där man kanske skulle kunna önska att det inte gick att vara anonym, t.ex. som spridning av barnpornografi, rashets och liknande.

En annan typ av anonymitet innebär att förfalska meddelanden, dvs. skapa inlägg eller meddelanden som ser ut att vara från någon annan. Förfalskningar möter alltid ett nästan enhälligt ogillande, men de uppträder trots detta tack vare det sätt vi hanterar säkerheten på Internet. Denna möjlighet, att förfalska meddelanden, har alltid funnits. Varken de tillåtna, anonyma, inläggen, eller de otillåtna, förfalskade inläggen, kräver någon större expertkunskap av den som vill uppträda anonymt, inte heller kräver det några särskilda verktyg. Så gott som varje icke-teknisk person kan läras hur man gör anonyma inlägg.

Oseriöst att använda någon annans namn

Om man ser till hur lätt det är, och den stora potential till problem som det innebär, så har de aktuella övertrampen så här långt ändå varit relativt sällsynta. Sannolikt av samma skäl som obscena telefonsamtal är relativt sett ovanliga, nämligen, de flesta vill använda kommunikationsverktyg för att kommunicera, inte för att störa eller trakassera andra. Det stora flertalet vill också kunna sättas i samband med de inlägg de gör.

Medan anonymitet har sina försvarare på nätet så finns det inga seriösa argument som stöder individers möjlighet att uppträda under någon annans namn.

Det är uppenbart att anonymitet kan användas för såväl sociala som asociala ändamål. Det kan å ena sidan hjälpa människor att få utbyta åsikter om känsliga ämnen och svåra upplevelser, och källor kan rapportera om saker som pågår inom företag eller myndigheter som annars inte skulle komma till allmänhetens kännedom. Å andra sidan kan det användas för kriminella aktiviteter, som t.ex. att sprida barnpornografi.