Stockholm Waterfront 23-24 november 2020

Jag vill slå ett slag för yttrandefriheten!

Att försvara friheten och säkerheten på Internet är en av de större utmaningarna för framtiden. Utrikesminister Carl Bildt har startat en debatt i frågan och regeringen kommer att prioritera dessa frågor under 2010. Bland annat ska Sverige vara värd för ett första internationellt expertmöte i början av sommaren. Målet för det mötet blir att formulera internationella principer för yttrandefrihet på nätet. Arbetet ingår i utrikesdepartementets prioriterade område ”Frihet på nätet” och mötets slutsatser ska så småningom rapporteras under 2011 till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Målet för området är att skapa ett tydligt internationellt regelverk kring hur man ska säkra friheten på nätet och samtidigt klara frågorna om IT-säkerhet och IT-relaterad brottslighet. Det är en stor och komplex fråga som det svenska utrikesdepartementet har tagit sig an om vad man får och inte får göra på Internet.

Enligt Medievärlden planerar Wikileaks grundare Julian Assange att starta ett Sverigekontor

En annan nyhet är att Wikileaks kommer att etablera sig här i Sverige. Enligt Medievärlden planerar Wikileaks grundare Julian Assange att starta ett Sverigekontor och letar efter medarbetare, bland annat journalister och tekniker. Wikileaks arbetar med grävande journalistik och avslöjar hemliga och känsliga dokument, bilder och videofilmer med hjälp av teknik som skyddar källorna. En av orsakerna till att man väljer just Sverige är bland annat den svenska starka lagstiftningen kring yttrandefrihet.

Den video som släpptes på Wikileaks tidigare i vår, och som visar hur amerikanska soldater år 2007 mejar ned irakiska barn och unga i Bagdadförorten Nya Bagdad med 30 millimeterskanoner i tron att dessa var beväpnade har väckt starka reaktioner världen över.

Uppfinningsrika nätmedborgare visar sin solidaritet genom att mobilisera när det behövs

Yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet som skyddas av internationella konventioner. I detta skydd ingår att yttrandefriheten gäller oavsett vilket medium ett budskap framförs genom. Ändå ses yttrandefriheten av många – framför allt totalitära och auktoritära – regimer som ett hot mot deras makt. Olika former av övervakning och censur av Internet har därför kommit att bli en ny och allt vanligare form att försöka kväva eller begränsa yttrandefriheten.

Striden för fri åtkomst till information dras till sin spets på Internet. En allmän trend är att ett växande antal länder försöker att strama åt kontrollen över nätet, samtidigt som uppfinningsrika nätmedborgare visar sin solidaritet genom att mobilisera när det behövs.

Om man ansluter till Tor-projektet kan man som användare vara anonym när man surfar

Olika regimer försöker stoppa oppositionsrörelser genom att begränsa deras möjligheter att kommunicera med omvärlden. Mobiltrafik och trafik på nätet störs eller blockeras. Regimkritiker jagas och man försöker spionera på dem på nätet för att kontrollera deras utbyte av tankar, åsikter och idéer.

Ett sätt att komma runt detta är att ansluta till Tor-projektet. Genom Tor kan man som användare vara anonym när man surfar, publicerar webbsidor, använder snabbmeddelanden (eng. instant messaging), IRC, SSH och andra applikationer. Tor erbjuder också en plattform för utvecklare som vill skapa nya applikationer med inbyggd anonymitet, säkerhet och som värnar den personliga integriteten.

Frihet på nätet har en stark koppling till säkerheten vad gäller nätverkens funktion och användarnas integritet

Bristande säkerhet på nätet kan utnyttjas för att hota användarnas frihet. Frihet på nätet har en stark koppling till säkerheten vad gäller nätverkens funktion och användarnas integritet. Intresseavvägningen mellan å ena sidan användarnas frihet och skyddet för den personliga integriteten och å andra sidan kravet på säkerhet och kontroll för att bekämpa missbruk är angelägen, men inte enkel.

Källa: Steve Jurvetson, Creative Commons