Stockholm Waterfront 25-26 november 2019

Varför kan vi inte vara vänner?

Tekniker och jurister. Katter och hermeliner. Äpplen och päron. Allt fler diskussioner i samhället nu och i framtiden måste involvera dessa kompetenser. Men vid de fåtal tillfällen vi faktiskt möts uppstår en arena full av missförstånd och arrogans, från alla sidor. Egentligen är det lite konstigt, för i någon bemärkelse är vi alla någon form av paragrafryttare med en förmåga att älska detaljer, men kanske ändå främst vår egen typ av detaljer. Förmodligen är det där grogrunden för osämjan ligger.

Flera av de diskussioner som förflutit det senaste året mellan teknik och juridik kan antagligen beskrivas som missförstånd. Det senaste året har kantats av en rad sådana frågor där livliga debatter har uppstått. Ipred, FRA-lagen, integritetsfrågor av olika slag. Datainspektionen räknade till 20 lagförslag som påverkar den personliga integriteten bara under 2008, dessa involverar i allra högsta grad tekniska avvägningar.

Det är inte en kamp om vem som är god eller ond

Många lagförslag som behandlats och nu förs fram i debatten har vällovliga syften. Det finns goda intentioner bakom lagarna och lagstiftaren blir lätt frustrerad hur tekniker kan bli så upprörda över att de vill stoppa barnporr, terroristdåd eller spärra in brottslingar. Hur kan tekniker vara så hjärtlösa att de inte vill motverka det onda?

Tekniker och jurister. Jurister och tekniker. Det är inte en kamp om vem som är ond och vem som är god. Även om diskussionerna ofta förflyter på det sättet, och den nyligen avkunnade domen mot illegala fildelare i viss mån kanske handlar om att just döma mellan tekniken och juridikens motsatta perspektiv.

Politiska processer kan besluta om vad som ska göras. Tekniska och juridiska experter bör kunna hjälpa till att gemensamt diskutera hur det bör göras. Utmaningen ligger i att både kunna förstå och ta hänsyn till varandras bevekelsegrunder.

Det behövs fler som medlar mellan teknik och juridik

I jämförelse är vi relativt duktiga på detta i Sverige. De mest trasiga förslagen brukar förr eller senare stoppas, tack vare våra relativt transparanta beslutsprocesser och genom att remissinstansernas kommentarer trots allt beaktas emellanåt. Värre är det med det arbete som sker inom EU, eller i mer slutna forum som t.ex. WTO eller ITU. De fåtal personer som faktiskt försöker medla mellan teknik och juridik i dessa forum är visserligen tappra men alldeles för få, och vem vill betala för någon som mest krånglar till det som ser enkelt ut? Oavsett det är en tekniker eller en jurist?

Diskussionen måste etableras i Sverige genom bättre samarbeten i olika former, vi måste dessutom lyckas sprida detta samarbete till andra forum där beslut tas som sedan får effekter för oss. I allt större utsträckning tas viktiga beslut utanför våra gränser, och de delar vi har möjlighet att ta ställning till i Sverige är oftast bara detaljer kring själva införandet.

Vi måste samarbeta för att undvika klavertramp

Vi måste nå varandra. Vi måste förstå varandra. Inte bara försöka pådyvla den andra sidan vårt synsätt. Det är inte lätt att vara ödmjuk när man har rätt, men det finns många sanningar och vi måste samarbeta för att undvika allt för stora klavertramp i samhällsutvecklingen. Det gäller båda sidor. Skaka hand nu. Var vänner. Prata med varandra. Ät lunch.