Tiktok och Youtube svämmar över av smarta hushållstips för matlagning och bakning, men många av tipsen stämmer inte och några är rentav farliga. Varför blir falskt innehåll så populärt?
Youtubern och författaren Ann Reardon talade på Internetdagarna 2023 om hur vi kan möta falsk information på nätet.
Så kallade "5-minute hacks" är mycket populära bland videoklippen på sociala medier som Tiktok och Youtube. Det handlar om snabba och enkla metoder för att göra livet lite smidigare. Många av tipsen handlar om hur man kan bli mer effektiv i köket och snabba upp matlagningen eller bakningen. Problemet är bara att en hel del av tipsen inte fungerar alls. Några av dem är till och med farliga.
Hur kommer det sig att plattformarna inte tar bort videor som visar direkta felaktigheter? Tvärtom blir många av de felaktiga tipsen succéer, och väljs ut av algoritmerna så att de visas för ännu fler.
Ann Reardon vet varför det är så. Hon startade sin egen kanal på Youtube 2011 under namnet How to Cook That, där hon delade med sig av sina baktips. Kanalen växte snabbt och har idag närmare fem miljoner prenumeranter. Ann Reardon har en bakgrund som livsmedelsforskare och dietist, och kanalen började i allt högre grad handla om att avslöja matbluffar och farliga bakhacks som sprids på nätet.
Nu kommer Ann Reardon till Internetdagarna 2023 för att prata om hur vi kan tackla falsk information på nätet, hur vi kan ta tillbaka makten över algoritmerna och om bakning.
Youtubern som avslöjar falska baktips
Titeln "livsmedelsforskare" är kanske inte ett självklart framgångsrecept för en youtubekarriär, men Ann Reardon avslöjar metoden för att lyckas både i köket och på Youtube – att visa istället för att berätta. Hon säger:
– Knepet är "show don't tell". Det är mycket mer underhållande att titta på när en mikrovågsugn fylls av giftig rök och förstörs på grund av ett falskt recept, än att en person bara berättar att det kommer hända.
Om jag visar en video där jag gör pannkakor i en stekpanna är det tråkigt, men om jag visar hur jag gör pannkakor i en luftfritös så är det nytt, även om det är fejk.
Ann Reardon
Men hur kommer det sig då att videor som har falskt och felaktigt innehåll i så hög grad lyfts och uppmärksammas på plattformar som Youtube och Tiktok? Ann Reardon berättar:
– Det handlar om att få visningar och tjäna pengar. Människor gillar nya saker – det fascinerar oss. Om jag visar en video där jag gör pannkakor i en stekpanna är det tråkigt, men om jag visar hur jag gör pannkakor i en luftfritös så är det nytt, även om det är fejk. Det ser spännande och enkelt ut, så människor kommer att titta, dela videon och gilla den. Vilket gör att den får ännu fler visningar.
Farliga tips frodas på nätet
Att försöka göra pannkakor i en luftfritös och misslyckas kan vara relativt harmlöst, förutom att det kan bli en del att städa upp. Andra tips är desto farligare, som när videor tipsar om att äta krossade linfrön av hälsoskäl. Linfrön innehåller nämligen cyanogena glykosider och när fröna tuggas, krossas eller mals kan detta ombildas till vätecyanid – ett gift.
Små mängder linfrön är inte farligt, men om man på sociala medier får rådet att äta massor av krossade linfrön dagligen kan det ge livsfarliga konsekvenser. Svenska livsmedelsverket, exempelvis, avråder vuxna från att äta mer än små mängder av fröna och barn bör inte äta krossade linfrön alls.
En av Ann Reardons mest uppmärksammade videor tar upp faran med träfrackning. Det är en metod för att bränna i trä med hjälp av elektricitet. Hittills har 34 dödsfall kopplats till misslyckade försök till träfrackning. Trots det ligger många videor om träfrackning kvar på Youtube.
Falskt innehåll tas inte bort
Enligt Ann Reardon har falskt innehåll på nätet blivit mer övertygande och välproducerat än tidigare. Innehållet får ofta massor av visningar och sprids därför lättare till fler konton. Därför har det också blivit viktigare att uppmärksamma människor på det falska innehållet och erbjuda pålitliga källor så att de själva kan faktagranska påståenden på sociala medier.
– Många tittare tror att om en video var falsk så skulle den plockas bort. Det är förvirrande för många att plattformarna är så nitiska när det gäller att ta bort och blockera vissa typer av felaktig information, men att de helt struntar i andra typer av bluffar, säger Ann Reardon.
Tre frågor till Ann Reardon
Vad skulle du själv göra om du fick styra över Tiktok och Youtube under ett år?
– Till att börja med instifta en tydlig policy mot medveten desinformation. Det laddas upp 3,7 miljoner nya videor på Youtube varje dag så alla kan naturligtvis inte granskas manuellt. Men man skulle kunna bevaka de största kanalerna som får flest visningar. Falska och felaktiga tips skulle markeras som sådana. Andra kreatörer kommer att kopiera det som fungerar, så om man kan hindra de mest populära kanalerna från att sprida felaktigt innehåll skulle det ge konsekvenser även för de mindre kanalerna.
Är du i grunden optimistisk eller pessimistisk inför internet och den nya tekniken?
– Varje gång det kommer ny teknik kan den användas både för goda och onda syften. Det går inte att stoppa utvecklingen, men däremot är det något vi måste vara medvetna om och utbilda oss kring. Jag har i grunden en positiv syn på teknologi!
Har du några särskilda minnen eller tankar om Sverige?
– Jag har aldrig varit i Sverige, men jag skulle gärna vilja prova spettekaka.
Om Ann Reardon
Ann Reardon är dietist, forskare, författare och youtuber från Australien. 2011 startade hon kanalen "How to cook that" på Youtube för att dela med sig av sina bakningstips. Därifrån fick Ann Reardon upp ögonen för hur så kallade innehållsfabriker pumpar ut stora mängder innehåll, ofta med falsk information. Hon började göra egna videor som avslöjade bluffarna. Idag har hennes kanal nästan fem miljoner följare.
Följ Internetdagarna i sociala medier
Fler huvudtalare
Cory Doctorow – integritetsaktivist
En handfull globala storföretag styr plattformar där vi umgås, tar del av nyheter och där vår världsbild formas. Vad händer om företagens intressen inte sammanfaller med samhälleliga eller mänskliga behov? På Internetdagarna 2023 lyfter aktivisten Cory Doctorow maktobalansen mellan nätjättarna och användarna.
Abbie Richards – desinformationsexpert
Abbie Richards är Tiktokare, desinformationsexpert och har en bakgrund som komiker. Hon undersöker desinformation som sprids på Tiktok och utbildar sina följare genom videos fyllda med fakta och humor.
Whitney Phillips – medieforskare
Hur hänger stress och mental ohälsa ihop med informationsflöden och delningar på nätet och sociala medier? Whitney Phillips lyfter samspelet mellan hur vi mår och vad vi gör online.