Stockholm Waterfront 25-26 november 2019

Inte lätt att vara anonym tipsare

Foto: "password hell" av Ron Bennett

Enligt Sveriges grundlag har den som lämnar tips till en journalist rätt att få vara anonym. Men i dagens digitala värld riskerar tipsaren att lämna mängder av spår efter sig, framför allt loggade mobilsamtal och mejl. Det är därför viktigt att journalister vet hur de ska kunna skydda sina källor även när tipsen kommer via Internet.

Sus Andersson, chefredaktör för nätsajten Farad och ledamot av Svenska Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, har lyft frågan om källskydd inom Journalistförbundet i flera år. Nu har hon tillsammans med några kollegor skrivit en bok, ”Handbok i digitalt källskydd”, som ges ut av .SE och lanseras på Internetdagarna och hon är även där tillsammans med sina medförfattare och pratar om ämnet.

– Jag skulle säga att kunskapsnivån överlag bland journalister om digitalt källskydd är katastrofalt dålig. Källskyddet är en så viktig yrkesfråga men ändå görs grundläggande fel, om och om igen, säger hon.

– Men det är å andra sidan bra att allt fler journalister nu intresserar sig för de här frågorna.

Vad skulle du säga är det viktigaste att lära ut?

– Journalister behöver nå en allmän insikt om att de lämnar spår efter sig, och att de spåren är mer eller mindre lätta att följa. Rent allmänt befinner sig många också på nivån ”ha bra lösenord och använd inte samma överallt”. Men annars är det inte så att det finns en dunderlösning som fixar allt, typ ”kryptera allting”.

– Jag ser ibland exempel där man uppmuntrar källor att kryptera mejl, men utan att påminna om att de också ska tänka på från vilken adress de mejlar. Om ett oseriöst företag blir omskrivet i en tidning och hittar ett mejl adresserat till tidningen i sina loggar hjälper det ju inte om innehållet är krypterat. Det blir snarare en signal om att mejlet är känsligt.

Förutom journalister, vilka andra tycker du borde besöka ert seminarium?

– IT-folket absolut, för att de har en nisch här: att bygga system med känd teknik och att utveckla nya, säkrare lösningar för såväl lagring som kommunikation. Och alla andra också, för att fundera över vilket samhälle vi vill ha. När nackdelarna med datalagring diskuteras är det oftast ur ett allmänt integritetsperspektiv men vi håller också på att skapa ett samhälle fullt av möjligheter att efterforska källor – på sikt är jag rädd att det leder till ett tystare samhälle.

Dina tre bästa tips till en källa som vill vara anonym? Och till en journalist?

– Till källan: kontakta inte journalisten när du är på jobbet, använd en mobil med ett oregistrerat kontantkort och använd anonyma e-postkonton. Det viktigaste tipset till journalisten är att inte kontakta källan på dennes arbetsplats, annars är det samma råd här som för källorna.

– Litet mer utvidgat skulle jag vilja att journalister tänkte efter mer: vilka kan bli förbannade när artikeln publiceras eller tv-programmet sänds, och vilka möjligheter har de att efterforska dina källor? Fundera också på hur dina kontakter skulle kunna avslöjas av misstag.

Ett avslutande exempel får illustrera okunskapen: Sus Andersson berättar att hon flera gånger hittat mejl i myndigheters e-postloggar från journalister som erbjuder den de mejlar med anonymitet. Hur det nu skulle fungera, med tanke på att e-postloggen är en allmän handling som ska vara offentlig.

Seminarium: Källskydd i en digital tillvaro