.FILE 2G 3G 4G 5G

Ann Reardon – youtuber

Tiktok och Youtube svämmar över av smarta hushållstips för matlagning och bakning, men många av tipsen stämmer inte och några är rentav farliga. Varför blir falskt innehåll så populärt?

Youtubern och författaren Ann Reardon talade på Internetdagarna 2023 om hur vi kan möta falsk information på nätet.

Så kallade "5-minute hacks" är mycket populära bland videoklippen på sociala medier som Tiktok och Youtube. Det handlar om snabba och enkla metoder för att göra livet lite smidigare. Många av tipsen handlar om hur man kan bli mer effektiv i köket och snabba upp matlagningen eller bakningen. Problemet är bara att en hel del av tipsen inte fungerar alls. Några av dem är till och med farliga.

Hur kommer det sig att plattformarna inte tar bort videor som visar direkta felaktigheter? Tvärtom blir många av de felaktiga tipsen succéer, och väljs ut av algoritmerna så att de visas för ännu fler.

Porträtt av huvudtalare Ann Reardon.

Ann Reardon vet varför det är så. Hon startade sin egen kanal på Youtube 2011 under namnet How to Cook That, där hon delade med sig av sina baktips. Kanalen växte snabbt och har idag närmare fem miljoner prenumeranter. Ann Reardon har en bakgrund som livsmedelsforskare och dietist, och kanalen började i allt högre grad handla om att avslöja matbluffar och farliga bakhacks som sprids på nätet.

Nu kommer Ann Reardon till Internetdagarna 2023 för att prata om hur vi kan tackla falsk information på nätet, hur vi kan ta tillbaka makten över algoritmerna och om bakning.

Youtubern som avslöjar falska baktips

Titeln "livsmedelsforskare" är kanske inte ett självklart framgångsrecept för en youtubekarriär, men Ann Reardon avslöjar metoden för att lyckas både i köket och på Youtube – att visa istället för att berätta. Hon säger:

– Knepet är "show don't tell". Det är mycket mer underhållande att titta på när en mikrovågsugn fylls av giftig rök och förstörs på grund av ett falskt recept, än att en person bara berättar att det kommer hända.

Om jag visar en video där jag gör pannkakor i en stekpanna är det tråkigt, men om jag visar hur jag gör pannkakor i en luftfritös så är det nytt, även om det är fejk.

Ann Reardon

Men hur kommer det sig då att videor som har falskt och felaktigt innehåll i så hög grad lyfts och uppmärksammas på plattformar som Youtube och Tiktok? Ann Reardon berättar:

– Det handlar om att få visningar och tjäna pengar. Människor gillar nya saker – det fascinerar oss. Om jag visar en video där jag gör pannkakor i en stekpanna är det tråkigt, men om jag visar hur jag gör pannkakor i en luftfritös så är det nytt, även om det är fejk. Det ser spännande och enkelt ut, så människor kommer att titta, dela videon och gilla den. Vilket gör att den får ännu fler visningar.

Farliga tips frodas på nätet

Att försöka göra pannkakor i en luftfritös och misslyckas kan vara relativt harmlöst, förutom att det kan bli en del att städa upp. Andra tips är desto farligare, som när videor tipsar om att äta krossade linfrön av hälsoskäl. Linfrön innehåller nämligen cyanogena glykosider och när fröna tuggas, krossas eller mals kan detta ombildas till vätecyanid – ett gift.

Små mängder linfrön är inte farligt, men om man på sociala medier får rådet att äta massor av krossade linfrön dagligen kan det ge livsfarliga konsekvenser. Svenska livsmedelsverket, exempelvis, avråder vuxna från att äta mer än små mängder av fröna och barn bör inte äta krossade linfrön alls.

En av Ann Reardons mest uppmärksammade videor tar upp faran med träfrackning. Det är en metod för att bränna i trä med hjälp av elektricitet. Hittills har 34 dödsfall kopplats till misslyckade försök till träfrackning. Trots det ligger många videor om träfrackning kvar på Youtube.

Falskt innehåll tas inte bort

Enligt Ann Reardon har falskt innehåll på nätet blivit mer övertygande och välproducerat än tidigare. Innehållet får ofta massor av visningar och sprids därför lättare till fler konton. Därför har det också blivit viktigare att uppmärksamma människor på det falska innehållet och erbjuda pålitliga källor så att de själva kan faktagranska påståenden på sociala medier.

– Många tittare tror att om en video var falsk så skulle den plockas bort. Det är förvirrande för många att plattformarna är så nitiska när det gäller att ta bort och blockera vissa typer av felaktig information, men att de helt struntar i andra typer av bluffar, säger Ann Reardon.

Tre frågor till Ann Reardon

Vad skulle du själv göra om du fick styra över Tiktok och Youtube under ett år?

– Till att börja med instifta en tydlig policy mot medveten desinformation. Det laddas upp 3,7 miljoner nya videor på Youtube varje dag så alla kan naturligtvis inte granskas manuellt. Men man skulle kunna bevaka de största kanalerna som får flest visningar. Falska och felaktiga tips skulle markeras som sådana. Andra kreatörer kommer att kopiera det som fungerar, så om man kan hindra de mest populära kanalerna från att sprida felaktigt innehåll skulle det ge konsekvenser även för de mindre kanalerna.

Är du i grunden optimistisk eller pessimistisk inför internet och den nya tekniken?

– Varje gång det kommer ny teknik kan den användas både för goda och onda syften. Det går inte att stoppa utvecklingen, men däremot är det något vi måste vara medvetna om och utbilda oss kring. Jag har i grunden en positiv syn på teknologi!

Har du några särskilda minnen eller tankar om Sverige?

– Jag har aldrig varit i Sverige, men jag skulle gärna vilja prova spettekaka.

Om Ann Reardon

Ann Reardon är dietist, forskare, författare och youtuber från Australien. 2011 startade hon kanalen "How to cook that" på Youtube för att dela med sig av sina bakningstips. Därifrån fick Ann Reardon upp ögonen för hur så kallade innehållsfabriker pumpar ut stora mängder innehåll, ofta med falsk information. Hon började göra egna videor som avslöjade bluffarna. Idag har hennes kanal nästan fem miljoner följare.

Följ Internetdagarna i sociala medier

Fler huvudtalare

Cory Doctorow – integritetsaktivist

En handfull globala storföretag styr plattformar där vi umgås, tar del av nyheter och där vår världsbild formas. Vad händer om företagens intressen inte sammanfaller med samhälleliga eller mänskliga behov? På Internetdagarna 2023 lyfter aktivisten Cory Doctorow maktobalansen mellan nätjättarna och användarna.

Keynotetalaren Abbie Richards sitter i en soffa framför gröna växter

Abbie Richards – desinformationsexpert

Abbie Richards är Tiktokare, desinformationsexpert och har en bakgrund som komiker. Hon undersöker desinformation som sprids på Tiktok och utbildar sina följare genom videos fyllda med fakta och humor.

Porträtt av Whitney Philiips, keynote Internetdagarna 2021

Whitney Phillips – medieforskare

Hur hänger stress och mental ohälsa ihop med informationsflöden och delningar på nätet och sociala medier? Whitney Phillips lyfter samspelet mellan hur vi mår och vad vi gör online.

Abeba Birhane – AI-forskare

Jobbansökan, bostadslån och socialbidrag. Allt fler verksamheter använder AI-verktyg för att effektivisera det de gör. Men vad händer när det blir fel?

AI-verktyg används i allt fler verksamheter. Det kan handla om verktyg som hjälper till att sortera vem som går vidare i en rekryteringsprocess, vem som får socialbidrag eller hur antagningen till olika skolor går till.

När det gäller myndighetsbeslut finns det lagkrav på att man ska kunna överklaga. Och det finns en förväntan på att förstå vad besluten grundar sig på så att medborgarna litar på att det har varit en rättvis process. Men de AI-verktyg som finns idag har inte alltid den spårbarheten, enligt Abeba Birhane. Istället har du i vissa program "en svart låda" med väldigt många parametrar som samverkar med varandra. Spårbarheten behöver byggas in i AI-tjänsterna från grunden. Det är därför etisk AI och hur besluten fattas av AI-tjänsterna blir en fråga om makt, demokrati och rättssäkerhet.

Vi behöver en sund skepsis till AI-teknikens möjligheter.

Abeba Birhane

Därför är etisk AI en av samhällets viktigaste frågor

Abeba Birhane, är forskare i kognitiv beteendevetenskap och datavetenskap. Hon bor på Irland och arbetar vid University College i Dublin. Ett av Abeba Birhanes forskningsområden är etisk AI och hur man ska säkerställer individens rättigheter vid automatiserade beslut.

Porträtt av forskaren och huvudtalaren Abeba Birhane mot en blå bakgrund.
Abeba Birhane

– De positiva effekterna och fördelarna med AI dominerar debatten och är alldeles för överdrivna. Det finns till och med företag och enskilda forskare som sprider felaktig eller vilseledande information om den teknik som de släpper. Med tanke på det behöver vi utveckla en sund skepsis till AI-teknikens möjligheter, säger hon.

Abeba Birhane forskar i den viktiga skärningspunkten mellan människa, samhälle och teknik. Hon lyfter särskilt behovet av att vara medveten om vad det innebär att överlåta beslutsfattande för viktiga samhällsbeslut till AI-system som inte redovisar grunden för besluten. Det finns ingen garanti att systemet är programmerat så att det tar hänsyn till lokal lagstiftning eller individens rättigheter.

Felaktigheter i koden är svåra att upptäcka

Abeba Birhanes mest uppmärksammade arbete handlar om så kallad algoritmisk bias. Det handlar om när utvecklare bygger in fördomar i själva koden som är grunden för de beslut, rekommendationer och analyser som olika system gör. Fördomarna finns både hos utvecklaren själv och i den stora mängd data som systemet tränats på. Nästan ingen data är neutral utan bygger på värderingar både i vilken data som används och hur den tolkas.

Tillsammans med maskininlärningsforskaren Vinay Prabhu visade Abeba Birhane att stora mängder bilddata som användes i populära AI-verktyg var rasistiska och kvinnofientliga.

– Det är avgörande att program för automatiserade beslut utvärderas och testas noggrant för att säkerställa att de fungerar på ett rättvist och icke-diskriminerande sätt. Det är också oerhört viktigt att de inte kodar för historiska och samhälleliga stereotyper, eller att de förvärrar maktobalanser eller andra former av orättvisor, säger Abeba Birhane.

Nyanser av verkligheten försvinner i översättningen

Hur översätter man en komplex verklighet till kod som datorn förstår? Abeba Birhanes forskning visar att data inte är neutral och att inbyggda värderingar hos dem som skapar systemen kan få stora konsekvenser för både individen och samhället. Hon pekar också på risken att mycket går förlorat när vi ska "översätta" en komplex verklighet så att maskininlärningsverktyg och AI-system kan förstå den.

På Internetdagarna 2023 pratar Abeba Birhane om varför etisk AI är en fråga för hela samhället. Om makt, fördomar och individens rättigheter i den artificiella intelligensens tid.

Om Abeba Birhane

Abeba Birhane är etiopisk forskare i kognitiv beteendevetenskap och datavetenskap vid University College i Dublin. 2019 vann hon pris för bästa forskningsartikel med "Algorithmic Injustices: Towards a Relational Ethics".

Hon studerade effekterna av framväxande AI-tekniker och hur de formar individer och lokala samhällen. Resultatet visade att AI-algoritmer tenderar att påverka utsatta grupper som äldre arbetstagare, transpersoner, invandrare och barn mer än andra. Abeba Birhanes doktorsavhandling kom 2020 och lyfter utmaningarna med AI, "Automating Ambiguity: Challenges and Pitfalls of Artificial Intelligence".

Följ Internetdagarna i sociala medier

Fler huvudtalare

Ben Hammersley – futurist

Ben Hammersley har många strängar på sin lyra och kan titulera sig som skapare av ordet podcast, teknikexpert, författare, programledare, futurist, journalist med mera.

Maria Ressa – Nobelpristagare

Maria Ressa är journalist, författare och medgrundare av webbtidningen Rappler. Ressa tilldelades Nobels fredspris 2021.

Jenny Radcliff – människohacker

Jenny Radcliffe tar sig in i vilken byggnad som helst med hjälp av socialt ingenjörskap, människokännedom och konsten att förhandla och övertala.

Sasha Luccioni – AI-forskare

Alla pratar om AI men många är oroliga inför det nya teknikskiftet. Hur kan vi se till att tekniken används för mänsklighetens bästa? Kan AI hjälpa oss rädda klimatet?

Den stora AI-boomen verkar vara här och såväl företag som myndigheter rustar inför det nya teknikskiftet. De som är positiva till AI-baserade lösningar talar om nya kraftfullare verktyg och effektiviseringar. Skeptiker är bland annat oroliga för vad som ska hända när automatiserade system får allt mer inflytande över beslut som påverkar människor. Hur gör vi för att bygga AI-verktyg som ger rättvis vägledning och tar etiska beslut? Går det ens?

Det är precis den frågan som doktor Sasha Luccioni ägnar sina dagar åt på företaget Hugging Face i Montreal, Kanada. Sasha Luccioni är en av världens ledande forskare inom det man kallar etisk artificiell intelligens. Det handlar om hur AI-tekniken kan användas på ett sätt som respekterar grundläggande mänskliga rättigheter, rätten till privatliv och ekologisk hållbarhet. Helt enkelt en AI som ska komma hela mänskligheten till godo.

– Jag jobbar för att artificiell intelligens ska vara positiv för miljön och för samhället. Det betyder att jag studerar AI-modeller och data utifrån många olika vinklar, allt från etik till koldioxid, berättar Sasha Luccioni.

Porträtt av huvudtalare Sasha Luccioni i utomhusmiljö.

Klimat och rättvisa

Klimat och ekologisk hållbarhet är ett område där artificiell intelligens skulle kunna göra stor skillnad. Klimatförändringarna anses vara en av de största globala utmaningarna i vår tid. Sasha Luccioni tror att den nya AI-tekniken kan vara ett viktigt verktyg för att möta den utmaningen:

– AI kan användas för att tackla klimathotet på många olika sätt! Allt från att avläsa metanläckor utifrån satellitbilder till att beräkna hur en stad ska kunna minska sina utsläpp, till att spåra förändringar i den biologiska mångfalden med hjälp av kameror och sensorer.

Efterfrågar öppna AI-system

Hugging Face är ett teknikföretag som utvecklar öppna AI-lösningar och förespråkar en större delning av AI-resurser som inlärningsmodeller och träningsdata mellan olika företag. Ett av de stora problemen med dagens snabbt växande AI-modeller är just bristen på insyn i hur AI-modellerna tränas upp, menar Sasha Luccioni.

Teknik är ett verktyg och kan användas på många olika sätt beroende på vem som skapar det och använder det.

Sasha Luccioni

Ett av de företag som fått kritik är OpenAI som utvecklat det välkända verktyget ChatGPT. Namnet till trots har OpenAI kritiserats för att skapa helt slutna system som forskare och andra inte får någon insikt i. Om man inte kan studera hur ett AI-system lär sig blir det väldigt svårt att avgöra hur den kommer fram till ett beslut eller en slutsats.

Var med på Internetdagarna i höst för att höra Sasha Luccioni bjuda på en spännande inblick i samspelet mellan artificiell intelligens, miljö och etik.

Tre frågor till Sasha Luccioni

Är det möjligt att bygga en "etisk" AI?

– Etik är ett spektrum där många olika aspekter ska vägas in.  AI-modeller måste ta hänsyn till flera olika delar så som partiskhet, rättvisa, hållbarhet och annat. Det är svårt att definiera en AI som strikt "etisk" eller inte.

Är du i grunden optimistisk eller pessimistisk inför AI och den nya tekniken?

Jag är en försiktig optimist. Teknik är ett verktyg och kan användas på många olika sätt beroende på vem som skapar det och använder det. Det är därför väldigt viktigt att de tekniska verktygen demokratiseras!

Har du några särskilda minnen eller tankar om Sverige?

En av mina favoritartister är från Sverige – Seinabo Sey. Jag drömmer om att åka dit och se henne sjunga. Lyssna på hennes låt Pistols at Dawn  för att komma i stämning inför mitt framträdande på Internetdagarna. Låten har inget att göra med det jag ska prata om! Vill ni läsa en bok som handlar om AI så rekommenderar jag Atlas of AI av Kate Crawford.

Om Sasha Luccioni

Sasha Luccioni är forskare i etisk och hållbar AI på företaget Hugging Face som verkar för en större transparens inom AI-utvecklingen. Sasha Luccioni sitter också i styrelsen för Women in Machine Learning och är en av grundarna av den ideella organisationen Climate Change AI – ett initiativ för att lyfta fram forskning i skärningspunkten mellan miljö och maskininlärning. 

Som AI- och hållbarhetsexpert har Sasha Luccioni även arbetat med organisationer som FN och OECD. Bland annat för att ta fram normer och principer för ett mer hållbart arbete med AI. Hennes arbete har lyfts av tidningar som Wired, Washington Post och Business Insider.

Följ Internetdagarna i sociala medier

Händer som håller en mobil, på skärmen syns ChatGPT.

Svenskarna och AI

3 av 10 svenskar har använt något AI-verktyg det senaste året. Det mest använda verktyget är ChatGPT. Läs mer om svenskarna och AI här.

Fler huvudtalare

Porträtt på Eliot Higgins i svarta kläder med en grå bakgrund.

Eliot Higgins – journalist

I tider av kris och krig ökar spridningen av information explosionsartat. Journalisten Eliot Higgins arbetar med att avslöja falska nyheter och belysa krigsbrott med hjälp av öppna data.

danah boyd – sociala medier-expert

boyd är en av världens främsta auktoriteter på hur människor använder sociala medier och hur det påverkar våra interaktioner i samhället.

Porträtt av keynotetalaren Rachel Tobac

Rachel Tobac – etisk hackare

Rachel Tobac är en av världens främsta säkerhetsexperter och hjälper företag att skydda sig mot cyberintrång genom att själv hacka dem.

Cory Doctorow – integritetsaktivist

Aktivisten Cory Doctorow ägnar sitt liv åt att arbeta för ett öppet och fritt internet. Han pratar om varför det är viktigt att ta tillbaka makten från plattformar som Facebook som han menar styr våra liv och formar vår världsbild.

Makten över vilka nyheter vi ser och hur vi formar vår världsbild har hamnat i händerna på ett fåtal globala företag, anser Cory Doctorow. De så kallade techjättarna, som Faceboook, Google, Apple, Tiktok och Amazon äger de sociala medier och plattformar där många människor tillbringar en stor del av sina liv. Men vad händer om företagens intressen inte sammanfaller med samhälleliga eller mänskliga behov?

Porträtt av huvudtalare Cory Doctorow i utomhusmiljö.
Cory Doctorow

Cirka 60 procent av världens befolkning, motsvarande 4,8 miljarder människor, använder sociala medier, enligt statistiktjänsten Statista. Motsvarande siffra i Sverige är 94 procent, enligt rapporten Svenskarna och internet.

I takt med den ökade internetanvändningen har också techjättarna alltmer tagit över rollen som nyhetsförmedlare och opinionsbildare. Utifrån sin ökade dominans har dessa företags affärsmodeller – att de tjänar pengar på användarnas beteendedata – också blivit alltmer ifrågasatta.

Vi måste ta tillbaka makten över våra digitala liv.

Cory Doctorow

Internet i allmänhetens tjänst

En av de mest tongivande kritikerna av techjättarnas dominans är den kanadensisk-brittiske aktivisten, författaren och bloggaren Cory Doctorow. Han talade även på Internetdagarna 2014 och gör comeback på Internetdagarna 2023.

Doctorow har ägnat sitt liv åt att arbeta för ett så kallat internet i allmänhetens tjänst. Han har varit redaktör på Boing Boing, en av världens största bloggar och driver opinion för medborgerliga rättigheter på internet och öppna data. Han skriver också texter om teknikpolitik i tidningar som WIRED, the Guardian och the New Yorker.

– Teknologiskt självbestämmande är grunden för en bättre värld. Utan ett fritt, rättvist och öppet internet kan vi inte vinna striderna om saker som klimaträttvisa, eller social rättvisa eller ekonomisk rättvisa. Vi måste ta tillbaka makten över våra digitala liv, säger Cory Doctorow.

Inlåsningseffekt som är svår att ta sig ur

Just nu är fokus för Cory Doctorows arbete att påverka konkurrenspolitiken och göra det lättare för användare att välja bort de stora sociala medieplattformarna som Google, Meta och Tiktok.

I sin nya bok "The Internet Con: How to Seize the Means of Computation" (sept 2023) sätter han ljuset på den inbyggda logiken och inlåsningseffekten som finns på sociala medier och andra plattformsföretag – och hur det påverkar våra liv och samhällen.

Cory Doctorow talar i en mikrofon på en scen, han gestikulerar med handen.

– Vi befinner oss i ett flertal kriser där företagens makt har "fångat" regeringar och driver oss till randen av mänsklig utrotning. De högsta cheferna på ett fåtal företag med flera miljarder dollar i omsättning omfattas inte tillräckligt av konkurrensregler eller lagar. Det gör att de kan strunta i sina användares rättigheter och välbefinnande, säger han.

Science Fiction som påverkansmedel för en annan framtid

Cory Doctorow är född i Kanada, har bott i Storbritannien och lever nu i Los Angeles, USA. Han började skriva science fiction-böcker när han var sex år gammal och började sälja sina berättelser till tidningar när han var 17 år.

– Jag växte upp i ett aktivistiskt hushåll uppfostrad av feministiska, antikolonialistiska och fackliga aktivister. Det var alltid uppenbart för mig att om vi inte gjorde tekniken till en kraft för mänsklig frigörelse, skulle den bli en kraft för mänsklig kontroll, manipulation och utvinning, säger Cory Doctorow.

Han är mycket uppmärksammad för sin bokserie "Little Brother". Första boken i serien kom ut 2008. År 2020 blev han invald i Kanadas science fiction och fantasy Hall of Fame.

Hur kommer det sig att du valde att bli aktivist och författare?
– Jag har alltid velat bli science fiction-författare och aktivist eftersom de två rollerna är intensivt sammanlänkade. Science fiction är en genre inom litteraturen som får oss att utforska möjligheter att skapa en annan värld och en SF-författares jobb är att utmana idén om att saker inte kan förändras.

Hans budskap på Internetdagarna 2023 är att det alltid finns alternativ.
– Den primära utmaningen är att koppla samman människors kamp. Dagens problem är förutsägbara resultat av specifika politiska val, men det finns alternativ. Vi kan faktiskt välja att göra på andra sätt än idag, säger han.

Om Cory Doctorow

Cory Doctorow är aktivist, journalist och författare. Bland hans många böcker finns bland annat "Chokepoint capitalism", en faktabok om monopol och arbetsmarknaden för kreatörer, och "How to destroy surveillance capitalism", en faktabok om konspirationsteorier och monopol.

Doctorow är hedersdoktor i datavetenskap från Open University i Storbritannien där han också är gästprofessor. Han är också medlem i MIT Media Lab, en av världens ledande forskningsorganisationer, och gästprofessor vid University of North Carolinas School of Library and Information Science. Han arbetar som konsult för Electronic Frontier Foundation (eff.org), en ideell grupp för medborgerliga rättigheter och var med och grundade UK Open Rights Group.

Följ Internetdagarna i sociala medier